Jorden runt på 90 dagar

Vi lämnar lyxlivet på Nacula och far till huvudön och sen vidare mot Nya Zeeland. Jag sammanfattar de intryck vi har av Fiji.

Hejdå Nacula!

Idag var det dags för oss att lämna Nacula och fara tillbaks till ”main land”. Det känns konstigt för mig att kalla det så, det är ju bara en ö, om än betydligt större än denna. Men jag förstår det väl ändå.

Det är väl med lite blandade känslor jag lämnar detta paradis. Men helt ärligt så var nog fyra nätter helt optimalt för att kunna landa, uppleva och njuta fullt ut. Det hade gått fint att stanna länge här men vi hann ändå få ett par riktigt sköna dagar med att göra något helt annat än det vi hittills gjort.

Vi åt en god frukost innan vi packade det sista och checkade ut vid tiotiden. Som vanligt när vi är på väg blir det svårt att ta för sig något. Vi satt mest och slappade med en bok innan båten anlände vid ettiden.

Microsoft brukar ha koll på bildval men här spårade det rejält.

Båtresa

Det var betydligt blåsigare idag än när vi kom. Men efter lite trixande med båtarna kunde vi kliva ombord. Båtresan gick dock smidigt, blåsten till trots, och vid sextiden la vi till i hamnen. Det kändes lite rörigt med väskor och bussar men vi lyckades få fatt i både väskor och rätt buss som tog oss till hotellet vi var på för fem nätter sedan.

Vi checkade in och fick den den här gången ett av deras finare rum med stor balkong mot havet. Den skulle vi haft första natten istället. Nu var det så sen att solen var redan nere och imorgon är det utcheckning kl 10 som gäller.

Klockan var en del som sagt var så vi åt middag på hotellet efter vi varit iväg till affären för lite inköp. Inköpen intog vi på balkongen denna sista kväll på Fiji. Det blev en trevlig kväll innan det blev dags att sova.

Sista dagen på Fiji

Idag var det dags att resa vidare mot Nya Zeeland och 24 dagar mer eller mindre oplanerat resande runt i Campervan. Återigen blir det något helt annorlunda.

Men ännu återstod en hel dag på Fiji. Vi käkade en lätt egenfixad frukost på rummet innan vi packade klart det sista. Nu var det åter dags att flygpacka sakerna så de låg i rätt väska. Sedan var det utcheckning och väntan på flyget som går straxt efter åtta ikväll.

Vi började med att gå en promenad efter stranden. Här växer just nu hotellen upp som svampar och jag tror att mycket kommer se annorlunda ut här om bara några år. Det som nu byggs ser ut att skilja rejält från de lite gamla och ”söderhavslika” hotell och smårestauranger som ligger här just nu. Jag hoppas verkligen att det inte blir samma utveckling ute på de mindre öarna också.

Resten av dagen slöade vi mest i solstolarna på hotellet. Vid sextiden hämtade transporten som tog oss ut till flygplatsen.

På väg

Incheckningen här var nog en av de smidigaste vi hittills upplevt under den här resan. Vi var snabbt igenom incheckning, passkontroll och säkerhetskontroll. Drack en dyr flygplatsöl innan vi satte oss att vänta på flyget. Avgången blev försenad med någon dryg halvtimme pga. av sent inkommit flyg så sen ankomst till Auckland såg ut att bli ännu senare.

Så var vi på väg mot nya äventyr igen.

Sammanfattningsvis om Fiji

Det har varit ett av mina drömmål att nån gång i livet besöka en Söderhavsö. Inte superviktigt vilken, känslan är att miljö och lugnet är rätt likt. Nu blev det av och jag tycker nog att drömmen levde upp till vad jag såg framför mig. Hade dessa platser legat närmre hade jag inte tvekat om att påstå att jag absolut kommer tillbaks. Nu är jag inte lika säker. Även om det är ett fantastiskt resmål går det inte att komma ifrån att det är orimligt långt bort. Nu låg det ju mer eller mindre på vägen vilket nog inte händer igen tror jag. Men om så händer kommer jag gärna tillbaks.

Åh, den som ändå bodde i Australien eller Nya Zeeland. En betydligt kortare resa hit än vad vi har till Kanarieöarna till exempel.

Häng med på en oväntat äventyrlig resa till Sawa-I-Lau grottan. Vi utmanar båda vår klaustrofobiska sida och simmar in i mörkret.

Sawa-I-Lau grottan

Idag åt vi frukost på pricken halv åtta eftersom det är dags för grottäventyr. Apropå frukost måste jag säga att det är ganska härligt att sitta med menyn och bestämma vilken varm frukost vi vill ha. Och sedan få den fint upplagd och serverad till bordet. Känns ju urlyxigt!

Båtresan

När klockan närmade sig nio tog vi oss till aktivitetscentret, en sådär femtio meter från vårt hus. Vi var ganska många, straxt över tjugo, entusiastiska grottforskare idag. Vi klev ombord på den öppna båten (den hade tak men var i övrigt öppen) och det blev faktiskt ganska trångt. Guiden hälsade oss välkomna och talade om vart flytvästar, förbandslåda och ”nödutgångar” fanns. För som han sa; gästernas säkerhet är det viktigaste.

Dock kom vi inte så långt. Innan båten ens kommit ur bukten stannade motorerna. Trots flera försök att få igång dem igen ville det sig inte riktigt. Förmodligen var det väl skit i luftfiltren eller nåt. Kanske tur att vi inte kom så långt. Båten hackade sig in till stranden igen och vi fick kliva av. Flytvästar hämtades och sedan ner till nya båtar.

De var som lite större roddbåt, sådär en åtta meter lång. Vi fick sätta oss på durken med ryggarna mot sidorna. Vår båt blev för mycket lastad så Lasse och jag fick byta till den andra båten efter en stund när vi redan var ute på vattnet. Det blåste rätt ordentligt idag så det skvätte fint. Det var som att få hink efter hink hälld över sig under de cirka fyrtiofem minuter resan tog. Tur att vattnet är varmt. När vi var ute på havet och det gungade och sköljde vatten över oss som mest kom funderingarna på de flyktingbåtar som förlist på medelhavet. På dem hade det nog packats tjugo, trettio personer till. Och utan flytväst.

Dagens utmaning

Nåja, till slut kom vi fram, helskinnade men dyngsura. Vi hade nog inte läst på så värst noga om den här turen för det visade sig vara en grotta vi skulle simma in i. Den första var som ett stort rum med högt i tak. Rätt maffig. Den hade visst varit med i inspelningen av ”Den blå lagunen” från 1980.

Den andra grottan passade sig bäst när det var lågvatten för den behövde man dyka in i. Guiden sa att om man har anlag för klaustrofobi så kanske man ska hålla sig till grottan utanför för väl därinne fanns inget ljus mer än från ficklampornas sken… Jag var framme och tittade men tvekade ordentligt. Vips finner jag mig själv bara dyka in i tunneln. Vet inte riktigt hur det hände men så här efteråt är jag rätt stolt över mig själv! Guiden berättade att det fanns två levande varelser här nere i grottorna. Varelserna är två ålar som byborna slängt i för länge sedan på grund av någon folktro att de skulle hålla undan annat oknytt.

Ännu en blöt resa

När vi väl kom ut i solen och ljuset igen packade vi in våra telefoner lite mer vattensäkert och knöt ihop påsen. Hemresan var lika stökig den med höga vågor och vattenkaskader. I huvudet for mantrat ” gästernas säkerhet är viktigast, gästernas säkerhet är viktigast, gästernas…” Kan tillägga att kroppen var rätt stel när vi kom tillbaka efter att ha suttit i hopkrupen i samma ställning och parerat vågor i tre kvart!

Det blev lite mer och fler äventyr än vi väntade oss, men så är det. Och det oväntade är inte alltid dåligt och vi kommer ju komma ihåg resan till den grottan länge framöver!

Maximalt utnyttjande av den sista dagen på ön

Efter varsin dusch och uppsköljning av de kläder vi haft på oss åt vi lunch. Saltvatten halten är nog ganska hög i duschen även om de saltat av havsvattnet. Man är liksom klibbig på hela kroppen trots att man är nyduschad. Och kläderna var ju väst att skölja ur eftersom de var dränkta i saltvatten, inte så skönt att ha på sig när det torkat.

Hela eftermiddagen satt vi på vår veranda och läste varsin bok. Jag är väl inne på min tionde den här resan och Lasse har läst den första boken på tio, femton år. Han har helt gått över till att lyssna på böcker annars men internet var så slött att det inte gick att ladda hem en ljudfil så det fick bli en e-bok istället.

Vid middagen hade de återigen placerat oss vid eget bord i främsta raden med utsikt över havet. Fantastiskt! Vi fick åter en härlig femrättersmiddag. För min del blev det samma som igår för varför ändra ett vinnande koncept, liksom. Lasse provade dock på lammskånk till huvudrätt.

För att få ut det sista av kortsemestern i Söderhavet satt vi sedan på vår veranda och mös i den fortsatt ljumma kvällen. Det har dock börjat blåsa en del så vi får se hur vädret blir i morgon.

Jag sammanfattar två sköna semesterdagar med mycket vila, solsken hav och inte minst god mat. Att leva livet på en paradisö i Söderhavet sammanfattat i några få ord.

God morgon!

Idag vaknade vi tidigt på vår paradisö. Fortfarande lika fantastiskt att kliva ut och se det stilla, azurblå havet hälsa god morgon. Det här skulle jag kunna leva med! Klockan var väl straxt efter sex men andra hade liksom oss vaknat med solen. Vi satt och njöt ett slag innan vi gick en barfotapromenad längs stranden. Vi gick till ena änden någon knapp kilometer bort. Det var lågvatten så det hade kanske gått att komma runt änden men sanden hade blivit vassa klippor så vi ville inte göra illa oss. Kändes bara dumt.

I stället gick vi tillbaks och inväntade frukosten. Man bjöd på en typisk kontinentalfrukost kompletterad med frukt och möjlighet att välja något varmt till. Både Maria och jag valde Ägg Benedict vilket kändes lite lyxigt och fick oss att minnas en frukost i Wannaka för knappa elva år sedan. Oj vad tiden går!

Snorkling i ett havsakvarium

En stor del av förmiddagen tillbringade vi snorklande i viken nedanför hotellet. På vänster sida ligger ett korallrev som passar bra att snorkla vid fick vi höra. Vi lånade snorklar och cyklop (Maria hade sitt eget med inbyggd styrka) och gav oss iväg ut. Det var som att simma i ett akvarium. Fiskar av olika form, färg och storlek var man än såg! De fanns överallt, alldeles framför ögonen och runt omkring, vi var mitt i fiskstimmen.

Ett gäng hyfsat stora fiskar, typ 25-30 centimeter kom plötsligt simmande med öppna gap. En hann allt bli lite skraj en stund innan en insåg att de gjorde som valarna och silade plankton eller nåt. Små klarblå fiskar som såg ut att passa i ett litet akvarium simmade ut och in bland korallerna. Stora trekantiga fiskar i gult, vitt och svart, och mindre zebrarandiga som kom i stora stim. Jag tror att det måste varit en av de bästa snorklingar jag gjort, åtminstone när det gällde att se fisk. Det är klart att simma med jättesköldpaddor och hajar nog slår detta, men ändå.

Här ute snorklade vi

Vi simmade nästan ut till sista bojen innan vi vände och simmade tillbaks (oj, vad liten stranden var plötsligt) innan vi supernöjda klev upp för en kall öl i solstolen. Har jag sagt att det inte är så synd om oss just nu, förresten?

Lunch och lat eftermiddag

Sedan var det dags för lunch. Jag åt en seafoodpizza och Maria åt en vegetarisk curry. Mätta och nöjda gick vi tillbaks till rummet, Maria för att tvätta och jag för att försöka bringa någon ordning på bloggen.

Eftermiddagen tillbringades sedan i lugnets tecken. Det känns verkligen som vi behövde det här breaket från alla dagar sprängfyllda med intryck. Vi lämnade tillbaks snorklingsgrejorna och badade. Att sedan bara sitta på altanen och titta ut över havet med en sval drink i handen är verkligen min sinnebild över hur jag tänkte mig en dag i Söderhavet. Det är verkligen lätt att känna sig priviligierad dagar som dessa.

Att bara ligga och kika ut över havet..semester!!!

Kväll med show

Kvällen kom och det var dags för middag. Innan middagen var det dock uppvisning då personalen framförde traditionella sånger och danser. De fick till och med stela nordbor som oss att delta på en ”Snake dance”. Man rörde sig på ett led framåt i takt till musiken och efterapade de rörelser som ”ormhuvudet” längst fram i ledet gjorde. Det var riktigt kul och vi såg framför oss en perfekt morgongympa på ett scoutläger!

Menyn var den samma som igår. Jag valde denna gång en sushiliknande tonfisk till förrätt samt kyckling till huvudrätt. Maria åt en sallad samt crispy pork belly till huvudrätt. Efter middagen satt vi kvar och pratade en stund innan det blev dags att dra sig tillbaks för skönhetssömnen.

Nu dag, nya äventyr

Även denna dag vaknade vi onödigt tidigt. Vi är nog fortfarande inte i rätt tidszon ännu. Tog det lugnt och gick ut och njöt av en tom strand och de lugnande ljudet av de eviga, stillsamma vågorna som slog mot stranden. Här är havet verkligen snällt. För en evighet sedan, känns det som, var vi på Galápagos och där var vågorna inte alls lika vänligt inbjudande.

Vi kände oss rutinerade nu och intog frukosten när den öppnade. Idag kompletterades den kontinentala frukosten med pannkakor helt enkelt. Gott!

När vi vaknade i morse var det molnigt för första gången men det kändes faktiskt bara bra. Solen tar rejält och även om vi varit noggranna tyckte vi när vi hade T-shirt igår under snorklingen hade vi båda missat att baksidan av låren ligger i ytan också. Vi var rätt röda märkte vi i morse.

Snorkling med klokare solskydd

Efter frukosten hade molnen skingrats och solen sken åter över oss och havet hade återfått sin azurblå färg. Vi upprepade gårdagen genom att hämta ut snorklingsutrustning och ge oss ut i viken. Den här gången med mer solkräm på de ställen vi missade igår.

Korallrevet vi besökte

Det var lite grumligare vatten idag kändes det som men gott om fiskar. Kanske lite mer högvatten eller så var jag modigare och insåg att korallreven låg djupare än de först verkade. Igår simmade jag mest längs kanten, idag gled jag över reven där det kändes djupt nog. Precis som igår kändes det som att simma i ett akvarium. Fullt med fiskar överallt. Nytt för idag var en sjögurka (Maria såg ett par igår också) samt några bläckfiskar. En av dem flydde till och med för något i ett moln av bläck mitt framför ögonen på mig.

Nöjda snorklare pustar ut på altanen. Jobbigt med semester.

Slö och avkopplande eftermiddag

Sedan var det dags för lunch igen. Livet börjar verkligen gå i sin gilla gång där man bara tar det lugnt och får saker serverade. Vi hade sparat snorklingsgrejorna men bestämde oss för att spara det till i morgon möjligtvis och istället bara njuta av att vara här med varsin bok och en sval drink. Det behöver inte vara så komplicerat.

Solen sken och allt var så där semesterskönt som det bara kan vara ibland. Jag hade för första gången på riktigt länge laddad ner en bok så vi slöade på altanen med varsin bok och lyssnade på havets stillsamma slående mot stranden.

Första boken på länge. Vyn fungerar bra.

Kvällen blev rätt snarlik som igår. Vi smög bort till baren när det var dags för Happy hour. Bloggade lite innan det var dags får en ny femrätters middag. Pratade och åt gott innan vi tog oss bort till rummet igen. Det är något med miljön här som gör en riktigt trött när solen gått ner. Något som gör kvällarna osedvanligt korta för vi var snabbt i säng den tidiga timmen till trots.

Vi tar oss till en paradisö med vita stränder med en resa kantad av förvirring. Till slut en bad- och solsemester med bara lugn och ro.

Tidig morgon

Bussen till vår paradisö i Söderhavet skulle gå redan strax efter sju på morgonen. Men det gjorde inget eftersom vi båda vaknade vid femtiden på grund av tidsskillnaden. Kan ha bidragit att vi somnade väldigt tidigt igår också, kanske.

Vi traskade de få hundra meter till ett grannhotell där vi skulle plockas upp av bussen. Vi kom som vanligt först. Man ska vara ute i god tid. Ja, och sen var vi ju ändå klara. Lika bra att vänta på plats istället för på hotellrummet och springa i sista minuten. Det var lite oklart vilken transport vi skulle med och det var ganska mycket folk där. Alla hade mycket varierande storlek på packningen. En del kom endast med en liten kasse och andra med stora resväskor. Det visade sig dock att alla skulle till hamnen men sedan till olika ställen i den fijianska skärgården.

Bussen lämnade av oss här vid hamnen; Port Denarau Marina

Rörig incheckning och båtresa

Det var ganska rörigt vid incheckningen till båten. Det var liksom ingen som visste riktigt var vi skulle, kändes det som. Kanske hade de betydligt bättre koll än vad vi fattade. Till slut hade vi dock våra boardingkort i handen och kunde vänta på att stiga ombord. Personen i incheckningen skulle dessutom se till att vår transport till flygplatsen blev riktig, planet ändrade avgångstid för några månader sedan och de hade fortfarande den gamla tiden i systemet. Det var väldigt varmt trots den tidiga timmen och dåligt med skugga varpå, i alla fall jag, höll på att smälta bort till en våt fläck. När det äntligen var dags kliva ombord visade det sig att det fanns luftkonditionering ombord, Yes!

Vår båt, Panther, hade luftkonditionering!

Båtresan tog ungefär fyra och en halv timme. Det var stopp vid flera öar för att släppa av och på glada semesterfirare. Många som åker till Fiji verkar vara några dagar på flera olika ställen istället för att stanna på samma strand hela semestern. Och vilka paradisöar det finns! Turkost vatten och vita stränder mot de grönskande vulkanbergen i bakgrunden. Lasse gjorde ett bra val som tog oss hit!

Halvvägs

På vägen ut räknade vi lite och kom fram till att vi just idag är halvvägs in på vår resa runt jorden. Det känns inte helt lätt att greppa, vi har ju reda gjort så många stopp och upplevt så mycket. Nu är det ju ”bara” Fiji, Nya Zeeland, Sydney och Bali kvar. Men det är lätta att glömma att vi ju är i Nya Zeeland tre och en halv vecka bara för att nämna något. Det är bara att vi redan sett och upplevt så mycket. Och fortfarande är det lika mycket kvar!

En riktig paradisö i Söderhavet

När vi kom fram till vår ö, Nacula, välkomnande hotellets personal oss med en sång på stranden. Efter en välkomstdrink fick vi vårt rum, eller vår egen lilla bungalow, med veranda och en egen strandsnutt med solstolar. När vi vaknar i morgon och lyfter upp huvudet från kudden i sängen kan vi se horisonten genom fönstret.

All personal ler och säger Bula! vilket betyder Hej! på fiji. Personalen lyckas verkligen få en att känna sig välkommen här. De är hela tiden så måna om att vi ska ha det bra.

Selfiekungarna på väg mot drömsemester!

Lunch

Ganska hungriga efter att bara ha fått en liten, liten kaffe och energibar till frukost, begav vi oss omgående till restaurangen för lunch. Vi blev anvisade ett bord där vi kunde se ut över havet och fick vår meny. Det finns allt möjligt att välja mellan till lunch, pizzor, burgare, sallad, vårrullar, pasta och mycket mer än så. På den här resorten betalar man ett matpaket för de dagar man är här och sedan ingår allt utom drickan. Om man vill ha nåt annat än vatten vill säga. Här ska vi nog kunna trivas utan att göra något alls i några dagar!

Eftermiddagslugn

Under eftermiddagen gjorde vi oss hemmastadda i vårt  lilla hus och gick sedan de tio metrarna till havet för ett dopp i det svalkande turkosblå Söderhavet. Resten av dagen satt vi bara och njöt av vågornas kluckande mot stranden och den fantastiska utsikten. Man kan ha det sämre!

En eftermiddag med avsaknad av stress och måsten!

Vi var ju även tvungna att ta en after beach i baren med en Frozen Pineapple Daiquiri och en Blue Lagoon. Vi är ju inga drinkmänniskor direkt men om inte paraplydrinkar hör Söderhavet till så vet jag inte när man bättre skulle ha en!

Tjusig middag

Till middagen blev vi serverade en femrättersmeny där vi kunde välja förrätt, huvudrätt och efterrätt bland några olika alternativ. Till starter var det en härlig spenatsoppa som var bland det bättre i soppväg som vi ätit på länge! Förrätten vi valde var en sallad med någon sorts ormbunkar och stora räkor. Aldrig förr har jag käkat ormbunkar. Under om våra hemma går att äta de med, måste undersökas! Till huvudrätt valde jag Walu som är nån sorts vit fisk, jättegott. Och till efterrätt den Fijianska specialen Vakalolo. Lasse valde kyckling och en chokladkaka till efterrätt.

När vi kom tillbaka satte vi oss en stund på vår utanför och mös i mörkret. När solen väl gått ner är det svart. Månen ser ut som smilkatten i Alice i underlandet, som ett stort leende. Stjärnbilderna är inga vi känner igen trots att vi brukar vara ganska bra på stjärnbilderna på vårat halvklot i alla fall. Snart satt vi dock och slumrade sött till vågskvalpet i den fortfarande varma kvällen.