Vi tar oss ett kvarts varv runt jorden till Los Angeles. Upplever en stressande tid i Miami och gör lite sightseeing med ett besök i en annorlunda bokhandel.

Miami flygplats

När vi landade i Miami regnade det. Det spelar ju mindre roll eftersom tanken är att vi bara lätt, snabbt och smidigt ska passera flygplatsen och hoppa på flyget till Los Angeles. För min del var det runt 30 år sedan jag var i USA, då på en tvåveckors kurs i Boston, så jag hade nog på känn att saker inte var lika enkla idag kanske.

Den här mellanlandningen har legat och gnagt en hel del sedan man bokade om flyget några månader innan vi startade. Vi hade då fyra timmar på oss, nu var det bara knappa två timmar på att ta sig igenom passkontroll, hämta väskor, checka in dem igen samt ta sig igenom säkerhetskontrollen. Jag har väl förstått att allt inte går jättefort så…

Passkontroll

Vi hade fått platser rätt långt fram på flyget. Kanske var det med flit eftersom vi skulle vidare med ett annat American Airlines. Det gjorde att vi ändå var tidiga fram till passkontrollen. Men vad hjälpte det? Vi kom in i en lokal stor som en fotbollsplan ungefär och den var full med människor trots att klockan bara var halv sex eller så. Jag räknade till fyra eller fem öppna passtationer och insåg rätt fort att det här kommer ta tid. Modet sjönk en del. Men lite längre fram fanns en person som hjälpte folk som skulle med anslutningsflyg. Vi fick därför ställa oss i en betydligt kortare kö som åtminstone rörde lite på sig.

Till slut blev vi visade till en en kö framför en av passkontrollanterna. Symptomatiskt under den här resan tycks vara att vi alltid får fel kö, precis som hemma när man hamnar i fel kassakö. De övriga tycktes snabbt passera medans de framför oss tog superlång tid på sig för att få klartecken att passera.

Bagage- och säkerhetskontroll

Till slut var det ändå vår tur och vi tycktes ha gjort allt rätt för vi var rätt snabbt igenom. Vi skyndade ut till väskorna och plockade med oss dem vidare till transitincheckningen. Jag hade trott det skulle vara ännu en kö och tullkontroll men så var inte fallet idag i alla fall. Nu var det ca en timme kvar så det borde ju gå…

Nå ja, nu var det dags för ännu en snigelkö där vi skulle igenom en säkerhetskontroll till. Deras maskiner är säkert supersäkra vad vet jag. En sak vet jag dock, de är superlångsamma. Handbagaget stackades upp på bandet medans maskinen ”tänkte” på innehållet. Både min och Marias väska hamnade åt sidan och fick åka i ännu en maskin innan de var okej att ta med sig.

Till slut var vi igenom och kunde skynda bort mot planet. Vi hann fram med ganska god marginal. Incheckningen startade först två minuter senare så nån kvart eller så hade vi ju till godo i alla fall.

Los Angeles flygplats

Så vidtog ännu en seg flygning till Los Angeles. Även denna gång landade planet på tid straxt innan tio på förmiddagen. Vi hade inte riktigt planerat hur vi skulle ta oss härifrån in till hotellet. Tanken var väl att sätta oss på ett cafe och spana lite. Men när vi klev ut ur bagagehallen var vi direkt ute där bussar och annat går så det blev att bestämma sig lite snabbt.

Till hotellet

Vi valde tunnelbana. Vi hade inte bråttom och vi gillar att göra så om det känns rimligt. I Sydamerika kändes det onödigt komplicerat och kanske inte helt säkert men här kan vi åtminstone språket.

Från flygplatsen kör man en gratisbuss till närmsta tunnelbanestation. Vi knöade in oss i den och 10 minuter senare var vi vid tunnelbanan. Biljettsystemet var okomplicerat. Man köper ett kort i en automat och laddar den med pengar eller biljetter. En enkelbiljett som gäller i två timmar med fria byten kostar 1,75 USD vilket är halva priset mot hemma.

På väg in till centrum med tunnelbanan. Maria försöker fånga ett av de få tillfällen när jag har mobilen framme.

Den här linjen var inte så mycket till tunnelbana i egentlig mening. Den gick ovan mark mest hela tiden. En bit gick den tom på vägen, mer som en spårvagn vilket jag aldrig sett förut. Men fram kom vi och till hotellet var det bara ett drygt kvarter från tunnelbanestationen.

Första intrycket in till city var att detta kunde varit som vilken sydamerikansk stad som helst egentligen. Skräpigt och hus i rätt risiga stadium. Höga staket med taggtråd var man kom åt att sätta dem och ett allmänt rätt trist utsikt. Det var nog först när vi kom till den sista stationen innan vår som det började se bättre ut. Och där vi klev av såg det mer ut som jag förväntat mig. Någorlunda rent och med skyskrapor och bilar i hyggligt skick.

Lunch och eftermiddag i Los Angeles

Vi lämnade grejorna på hotellet och gick ut på stan för att käka något. Är man i Amerika får man väl prova nåt snabbmatställe så det blev ett pannkakshak från IHOP, en kedja som mig veterligen inte finns i Sverige. En spännande upplevelse men riktigt mätta blev vi.

Jamen då var vi väl i USA då.

Vi checkade in på hotellet och passade på att tvätta lite. Jag hoppas att kläderna nu räcker tills vi kommer till en camping i Nya Zeeland och kan köra allt i tvättmaskin istället.

På jakt efter en guidebok

Planen har varit att vi skulle köpa en ny guidebok till Nya Zeeland när vi är i USA. Vi gav oss därför ut på kombinerad bokjakt och sightseeing. Vårt hotell ligger rätt centralt nära åttonde gatan så vi tänkte passa på att se lite av de centrala delarna på samma gång.

Los Angeles är förvånansvärt stilla en sen lördag eftermiddag tyckte jag. Gott om plats på trottoarer och inte jättemycket bilar. Vi tog några omvägar och tittade på hus och annat som vi gick förbi. Passerade den lilla parken Pershing Square där man anordnat någon typ av musiktillställning.

Sedan var vi framme vid bokaffären vi spanat in, The Last Bookstore. Det är egentligen en butik för begagnade böcker men vi tyckte den såg skoj ut och det var den. Jag tyckte man fick lite av Harry Potter-känsla när man gick runt och spanade. De hade inrett med allsköns olika saker och det fanns massor att bara se på. Och en hel del underliga böcker fanns det också. Har ni tid över när ni är i LA så åk hit!!

Vi kom ut med en hyggligt ny guidebok över Nya Zeeland också. Fem dollar var överkomligt och en ny hade väl gott på det fyrdubbla kanske.

Grand Central Market

Vi tog en annan väg tillbaks och hamnade väl av misstag vid Grand Central Market. Den påminde lite om matmarknaden vi kikade in på i Madrid för eoner av tid sedan. Men här sålde man även en massa andra saker även om det nog var mat det såldes mest av. Kul att ha sett den här platsen och fått känna lite av pulsen.

En reflektion jag gjorde är också vilka kontraster det är här. Trots att vi enbart rörde oss i down town Los Angeles så kunde en gata åt sidan kännas klart osäker medans gatan vi kom ifrån kändes helt som vilken gata som helst hemmavid. Jag tror att det är de skillnader i levnadsstandard man har här som blir så synliga och som gör mig obekväm. Om det är osäkert på riktigt vet jag ju inte.

På hemvägen passerade vi finansdistriktet

Vi var tillbaks på hotellet innan det mörknat och vi tillbringade resten av kvällen (den blev kort) med att bara ta det lugnt och blogga. Vid niotiden tyckte vi att vi hållit ut länge nog för att klara den fyra timmars tidsskillnad vi behövde komma ikapp med. Det hade dessutom varit en lång resa på 10 400 km så jag tyckte det var okej att vara lite trött, trots att det är semester.