Vi beger oss ut på nya äventyr och upptäcker fler stadsdelar av Madrid. Kommer också till insikt om att det är knepigt att vara i ur fas med resten av omgivningen.

Vi vaknade som vanligt vid sjutiden och drog oss en stund innan det var dags för frukost. Mindre folk idag och lika gott. Det här är nog ett liv som går att vänja sig vid.

Planering av dagen

Idag hade vi en minst sagt oplanerad och blank dag. Men ännu hade vi inte gjort det vi brukar göra när vi är på besök i någon Europeisk stad; att testa de kommunala färdmedlen. Vad vi läst har Madrid ett utmärkt trafiknät av bussar och tunnelbanor som ska göra det enkelt att ta sig runt i staden. Så det fick det bli vilket kändes som en helt överkomlig och kul uppgift för dagen.

Vi började med att se ut en av de två återstående stadsdelarna som vår guidebok täckte. Vi valde vad som egentligen är två stadsdelar nämligen Salamanca och Recoletos. Enligt guideboken ska det vara ett område för den lite rikare delen av Madridborna och var en gång i tiden stadsdelen med Francoregimens starkaste anhängare.

Salamanca

Vi vandrade upp för gatan och in på första tunnelbanestation. Efter lite hjälp att förstå hur biljettmaskinen funkade hade vi fått fatt i varsin turistbiljett som täckte två dagars fritt resande i Zon A (Ett stort område som räcker hela vägen ut till flygplatsen). Det kostade 14.20€ per person vilket kändes helt överkomligt.

På väg ner till tunnelbanestationen La Latina

Sedan var det premiärdags! Den linje (gröna) som gick här visade sig ta oss hela vägen till Núñez de Balboa som låg allra längst norrut på området i vår guidebok. På stationerna var det riktigt varmt men så snart man klev in i tågen var det svalt och skönt. Luftkonditionering är bra grejor!

När vi klev ut var det en rätt stillsam stadsdel som mötte oss. Här var alla gator raka och breda och folk var lite prydligare klädda än inne i centrum och de äldre delarna vi hittills varit i. Butikerna såg dyrare ut och husen var möjligen mer välskötta, även om det generellt sett inte är särskilt rufft på de platser vi hittills varit. Men visst andades det mer av pengar måste man väl ändå tillstå.

Museo de Escultura de Aire Libre

Vi vandrade ner mot centrum och hamnade som första stopp på Museo de Escultura de Aire Libre. Det är ett friluftsmuseum med skulpturer under bron där Calle de Juan Bravo passerar över den breda avenyn Paseo de la Castellana. Under bron finns ett antal statyer gjorda av riktigt kända spanska konstnärer såsom Eduardo Chillida, Joan Miró och Pablo Serrano. För att få lite mer information tog vi hjälp av den Adventurecache som någon så vänligt lagt ut.

Efter den kulturupplevelsen fortsatte vi söderut längs Paseo de la Castellana och passerade Plaza de Colón. Mitt i rondellen står ett 17 meter högt monument med en staty av Christofer Columbus. Vi såg också den största spanska flagga vi någonsin sett, även om vi tyckte det blåste för lite idag för att den skulle göra sig rättvisa.

Paseo de Recoletos och Casa de las Siete Chimenas

Den återstående delen av Paseo de la Castellana ner till Plaza de Cibeles har en bredare och mer lummigt gångavsnitt mellan körbanorna. Här finns fina kaféer och matställen med priser som gjorde att vi avstod. Den sträckan kallas också Paseo de Recoletos och var definitivt ett trevligt promenadstråk i vilket fall.

Vi gick sträckan ner och kom sen till platser vi varit de båda tidigare dagarna i staden. En titt i guideboken gjorde att vi insåg att vi missat att se ett av Madrids mest välbevarade boningshus, Casa de las siete Chimenas som ligger alldeles i närheten. Längs vägen passerade vi förbi plasten där vår letande efter svaret på en adventurecachefråga fick ett snöpligt slut i går. Det gick lika dåligt i dag som i går får vi väl erkänna.

Här är den; Casa de las siete Chimenas, byggt omkring 1570

Nya äventyr

Efter att sett den byggnaden visste vi inte säkert vad vi skulle hitta på. Men vi hade ju ett busskort nu så varför inte använda det? Sagt och gjort tog vi oss ner till närmsta tunnelbanestation och bestämde oss för att ta tåget till ändstationen. Tåget vi tåg var linje 2 norr ut så vi kom dock inte så långt. Ganska snart nådde vi ändstationen Cuatro Caminos. Det räckte dock för att ta oss utanför vår guideboks täckningsområde.

När vi klev upp på gatuplan var det en typiskt stadsbild som mötte oss. Den spontana känslan var att detta kunde vara i vilken större europeisk stad som helst. Men vi behövde inte gå långt innan det dök upp små uteserveringar längs gatorna med enstaka människor som satt på enkla stolar med lite tapas eller bara en öl eller ett glas vin. Då försvann snabbt känslan av att detta var vilken stad som helst.

Nu började värmen, segheten och hungern komma och visa av erfarenhet visste vi att det var smart att stanna till innan det blev jobbigt. Vi valde, vanan till trots, att slå oss ner på ett helt obefolkat ställe. Känslan som tomma ställen inger att det nog inte är nåt vidare medan befolkade ställen är bra ställen. Det är väl som vi och många andra väljer.

Tänk vad en Cerveza och en Bocadillo kan göra för humöret.

Hur som helst; vi slog oss ner och fick snabbt en kall cerveza medan vi funderade över nåt att äta. Det blev varsin bocadillo med kyckling som smakade helt ok. Vi kände livsandarna återvända och bestämde oss för att ta oss tillbaks till hotellet för ytterligare någon till kall. Numer tog vi dock oss runt i T-banenätet som proffs och snabbt var vi tillbaks till hotellet.

Vi gillade verkligen utseendel på telefonladdarna på stationerna.

Tillbaks till hotellet

Passade nu på att köra en handtvätt av lite kläder. Den närmaste tiden efter Madrid innebär en hel del resande mellan hotell och det kan nog bli knepigt att få saker torra kanske. Vi är dock fortfarande i experimentstadiet kan man säga.

Planerna för kvällen smiddes medans vi sammanfattade dagens upplevelser. Kanske skulle vi se om vi kunde få en Paella möjligen? Maria letade runt och fastnade för en restaurang vid tunnelbanestationen Noviciado som skulle servera riktigt bra Paella. Det lät som en bra plan! En bit efter klockan sju gav vi oss ut på stan och kom väl lite fortare än vi trodde fram till restaurangen. Öppet var det men ändå inte riktigt. Vi var väl typ först och köket hade inte öppnat ännu. Dessutom hade de bara Paella till söndag lunch. Hmm, det framgick ju inte direkt.

Kvällsvandring i Madrid

Så, vad göra; vi gick en sväng o området men insåg snabbt att vi är helt ur fas med Madridborna. Det är löjligt tidigt för mat helt enkelt. Vi bestämde oss för att se om vi kunde finna nån matinspiration vid turistfällorna runt Plaza Mayor istället. Vi gick en sväng och återkom till ett ställe vi besökt tidigare. Slog oss ner men idag hade de ingen mat. Jaha, men ölen var god i alla fall. Vi satt och mös och tiden gick och med den minskade också hungern. Att äta vid pass nio-tio passar nog oss väldigt dåligt för när vi reste oss vid den tiden hade restaurangerna vaknat! Nu var det full kommers och borden var fulla med hungriga människor. Vår hunger hade vid det här laget gått över dock.

På vägen hemåt passerade vi förbi Mercado San Miguel och det var en upplevelse i sig. Synd bara att vi inte var hungriga längre. Men, om man inte hittar något att äta här så vete sjutton.

Närmaste vägen hem tog oss därefter förbi en gata full med restauranger och uteserveringar. Massor med folk men synd att vi inte var hungriga längre 😉 .

Den här gatan bjuder på mat, men senare än vi skulle önska.

Till sist var vi framme vid hotellet igen. Jag hoppas verkligen att vi kommer in i det tempo som gäller här. Det lär ju vara samma sak när vi inom kort styr kosan åt sydväst och Quito.