Jorden runt på 90 dagar
Det är väl inte så att vi direkt följde Philias Foggs fotspår eller ens upplevde tillnärmelsevis samma äventyr han fick. Men för oss blev det bli ett storslaget äventyr. Att ta oss runt Jorden på 90 dagar med platser som Galapágos, Påskön, Fiji, Nya Zeeland och Bali på listan!
Nu är vi hemma igen!
Jorden runt på 90 dagar, eller 92 om man räknar från dörren hemma tills vi låser upp samma dörr på Rindö igen. Hur många gånger har vi inte pratat, längtat oss bort, drömt om och funderat på hur det skulle vara att åka på en längre resa och uppleva några av de platser vi drömt om sedan barnsben?
Sommaren 2022 satt vi en av de där ljusa varma kvällarna det inte var så gott om då och konstaterade att vi firar 30-årig bröllopsdag den 18 september 2023. När vi firade silverbröllop, dvs 25 år som gifta, var vi i Fáskrúðsfjörður på Island. Vad skulle vi hitta på när det är dags för Pärlbröllop? Vi hade länge velat åka till Sydamerika och gå upp till Machu Picchu. När vi ändå var i krokarna kanske också passa på att åka till en av de mest avlägsna öarna, Påskön med dess stora stenhuvuden. Under hösten kom sedan en dröm om att åka på långresa när vi ändå var iväg till andra sidan jorden. Och till vår stora glädje, och jag måste även säga förvåning, fick vi båda ok från våra arbetsgivare att ta tjänstledigt i tio, tolv veckor med start i början av september.
Planeringen kunde börja och resan infriade verkligen våra önskningar! Vi hoppas på en ny chans senare i livet men läs gärna om hur vi upplevde det här äventyret!
Vår jordenruntresa!
Häng med oss på vårt livs äventyr!
-
En fullmatad dag, ett häftigt vattenfall och en mysig grillkväll
Vi upplever en fullmatad utflyktsdag och besöker ett av världens sju naturliga underverk. Avslutar kvällen med en härlig grillkväll.
Efter gårdagens misslyckade start på den här gruppresan skulle det nu bli en fullmatad dag. Vi skulle trycka in två dagars program på en enda dag men det låter kanske värre än det är då båda dagarna vid Iguassufallen normalt avklaras på vardera dryga halvdagar. Det gällde dock att hänga på låsen på för att hinna med.
Den Argentinska parken
Vi skulle starta på den Argentinska sidan. Parken där öppnade kl 8 och lokalguiden ville ha oss som första besökare i parken. Därför var det en tidig väckning som gällde. Snabb frukost och sedan iväg på den knappa timslånga resan över gränsen och in mot parken. Det hade redan börjat bli rejält varmt och luftfuktigheten var minst sagt hög. Idag kan det bli svettigt.
Vi var inte först men nästan. Fick stränga order att så snart vi blev insläppta skynda oss att följa efter vår guide och inte stanna och kika.
I väntan på tåget
Det klarnade sedan varför detta var viktigt. För att ta sig till attraktionerna skulle vi åka ett litet tåg. Detta gick var 30:e minut och man förlorar en hel del värdefull tid om man missar det första tåget. Det gick också att gå men verkade vara rätt långt. Det visade sig att vi precis hunnit i tid och med de sista biljetterna i sista vagnen kunde vi kliva in i tåget som tog oss upp till parkens huvudattraktion; det högsta fallet, kallat Devils throat.
På väg mot Devils throat
Vi tog oss fram i maklig takt genom djungeln och klev av i vad som kändes mitt i ingenting. Vid det här laget var det riktigt varmt och soligt. Guiden visade oss mot en stig och gav oss order att gå direkt till slutet och inte stanna längs vägen. Vitsen är att man då kommer fram till det mest storslagna först av alla och slipper vänta på fototillfällen. Sedan tittar man mer noggrant på omgivningarna på tillbakavägen istället.
Kan se ut som vi var rätt blasé…
… men så var det rejält varmt också!
Vi gjorde som han sa och vandrade iväg över en stålbro som gick över vattendrag och små öar. Det kändes lugnt och stilla med vatten som flöt stillsamt fram. När vi började närma oss slutet ökade dock bakgrundsljudet markant och även vattnet rörde sig fortare.
Devils Throat
Hmm, det ser ju inte så farligt ut…
På väg mot fallet
Så såg vi slutet av promenaden. Bron slutade i en större plattform precis vid övre kanten av ett riktigt maffigt vattenfall. Det var som en stor gryta med ena sidan öppen där vattnet föll från alla sidor. Det är svårt att beskriva och bilderna gör inte platsen helt rättvisa heller. Det måste ses på riktigt, tror jag, för att man ska förstå.
Första anblicken. Nu börjar det hända grejor!!
En minst sagt mäktig syn!
Vattnet forsar ner för berget överallt
Det är svårt att fånga hela fallet härifrån.
Vi stod och bara stirrade till en början innan vi vaknade till sans och tog fram kameran samt bara njöt av att vara där. Det var svårt att se sig mätt men till sist blev vi tvungna att ta oss därifrån. Vi gick tillbaks och tog några bilder längs vägen men det var svårt att hitta något spännande efter att sett själva fallet.
Japp, selfiekungarna var där!
Näsbjörnar
Väl framme vid tågstationen fick vi syn på, vad vi tror är, Sydamerikanska näsbjörnar. De påminner lite om tvättbjörnar men är nåt helt annat. Nyfikna var de åtminstone och närgångna. De var framme och nosade på väskorna förmodligen i jakt på nåt smaskigt.
Några av dessa nyfikna krabater var framme och hälsade på oss.
Längs den övre cirkeln
Vi tog nu tåget tillbaks i den riktning vi kom men klev av vid mellanstationen som vi tidigare hoppade över på uppvägen. Här skulle vissa åka en extra båttur och ta sig i närheten av fallen från nedsidan. Men först gick vi alla en stig genom skogen kallad övre cirkeln.
Stigen var lättgången och bjöd på fantastiska vyer över de olika fallen. Det är svårt att beskriva med ord vad vi fick se och bilderna gör dem inte helt rättvisa.
Överallt är det vattenfall…
…det tar liksom aldrig slut.
Vi såg även en hel del olika djur. Fåglar, apor, en del ödlor samt fjärilar i massor. Det fanns mycket att se denna varma och fuktiga dag helt enkelt.
Fjärilar fanns i ett flertal olika arter och storlekar.
Aporna höll sig mest undan men här är en
En gam sitter och spanar
Ödlor fanns det också gott om
När vi gått ringen till slutet hamnade vi vid ett litet restaurangområde. Merparten av gruppen hade anmält sig till en båttur nedanför fallet för att komma riktigt nära men vi hade valt att hoppa över detta. Ett alternativ var att gå den nedre ringen men vi tyckte den såg rätt tråkig ut på kartan då den gick mest i regnskogen. Det var dessutom supervarmt så när alternativet var glass och några kalla var valet i slutändan både lätt och logiskt.
En glass och ett par öl senare kändes det lättare att uthärda värmen
Efter två timmar kom gruppen tillbaks och vi packade in oss i bussen för att återvända till Brasilien och besöka deras park. Vi behövde vara där innan fyra då de stängde för nya besökare. Vi hann med en knapp timmes marginal.
Den Brasilianska sidan
Här kunde man köra fram med den egna turistbussen hela vägen fram till den rundslinga vi skulle gå. Vi klev av och möttes av en minst sagt storslagen bild av samma fall vi besökte i förmiddags. Från Brasilien ser man fallen mer på avstånd men det blir då också ett helhetsintryck på ett annat vis. I den Argentinska delen kommer man nära men det gör det istället svårare att förstå helheten.
Så här långt ifrån behöver man vara för att se merparten
Selfiekungarna har varit i Brasilien också
Många fall är det
Svårt att se sig mätt
Vi vandrade längs stigen och stannade till på de utsiktsplatser man gjort och bara njöt av åsynen. Stigen tog oss allt längre ner mot botten och mot slutet kom vi fram till en plattform halvvägs nedanför Devils throat. Här kom man riktigt nära, så nära att man blev rätt fuktig av vattendimman som stänkte från fallet.
Devils throat sett från Brasilien
Här for vattnet ner så det stänkte om det
Vi stannade en stund innan vi tog hissen upp till toppen och bussen som väntade på oss. Därefter var utflykterna klara och det var ett par trötta, svettiga men nöjda Lundströmare som klev in på hotellrummet och den väntande duschen. Sällan har en dusch känt så skön!
Vilken park är bäst?
Jag funderade på den frågan men landar i vad lokalguiden sa; det går inte riktigt att välja. Skulle man tvingas välja kommer man dessvärre gå härifrån halvbesviken över att ha missat den andra parken. Båda sidorna har sin charm och jag tycker nog guden beskrev det klockrent när han sa att i Brasilen kan du se fallen som på film medans du i Argentina är del av filmen. Så; kommer ni hit; se för sjutton till att besöka båda parkerna!
Kvällsaktiviteter
Dagen var dock inte slut med detta. I kväll var vi inbjudna på grillkväll hos de som driver den lokala firma som G Adventures använder sig av för alla aktiviteter i området. De anordnar grillkvällar, mot betalning förstås, när minst två grupper från G Adventuers är här samtidigt vilket var fallet nu. Sagt och gjort blev vi upplockade och körda hem till en av ägarna. På uppfarten stod ett stort bord uppdukat och grillen hade varit igång i tre timmar redan för att köttet skulle få steka precis så sakta som de tyckte man skulle göra.
Kvällens grillmästare visar upp maten
Vi blev först bjudna på äkta Brasiliansk Caipirinha med Cachaça och allt. Här kände jag att jag hade stora kunskapsluckor som nu täpptes till.
Sedan bjöds vi på en helt fantastisk grillbuffé med extra allt! Köttet var verkligen helt fantastiskt och alla tillbehör smakade super, inklusive den grillade ananas kryddad med kanel och något mer, som de insisterade att man skulle komplettera framför allt nötköttet med.
Allt fick inte riktigt plats för en fin uppläggnning 🙂
Kvällsöverraskning
När vi i princip ätit färdigt röjde man bort en del av borden och nu dök en överraskning i form av Sambadansare upp. De såg precis ut som man tänker sig en karnevalsdag i Rio utan att ha varit där. De bjöd alla upp till dans men fördomarna om stela nordbor gjorde sig rättvisa vad gäller vår insats i dansandet i alla fall. Tur var väl att vi var de enda nordborna på plats, även om alla inte dansade kanske.
Festen fortsatte med dans och bad i familjens pool. Vi började känna att dagen tagit ut sin rätt och åkte därför tillbaks till hotellet med den första bussen.
Allt som allt har detta varit en toppendag, även om jag nog helst sett att vi gjort hälften igår istället för att som det kändes nu, stressa igenom två dagars program på en enda dag. För; man är ju inte femtiofem år längre om man säger så.
-
En oväntad vändning, en lång resdag och en reflektion
Vi åker mot Iguassufallen men resan tar en oväntad vändning redan vid flygplatsen. Får en extra lång resdag med lite oväntad bloggtid och reflekterar över vår tid i Buenos Aires.
På väg mot flygplatsen
Idag var det åter igen uppe med tuppen som gällde. Klockan fyra var det frukost, eller snarare frukostpaket bestående av några frukter och söta bröd (vad är det med argentinare och deras fäbless för sötsaker till frukost??). Klockan fem gick sedan bussen mot flygplatsen och planet mot Iguassu. Vi skulle denna gång flyga inrikes och satte därför kurs mot en med central flygplats, Jorge Newberry Airpark.
På väg mot flygplatsen. Morgontrötta men förväntansfulla!
När busschauffören skulle svänga ut på motorvägen mot flygplatsen kom första överraskningen i form av en avspärrning och polisbilar som inte ville släppa fram oss. Det visade då sig att det var maratonlopp i stan idag och att en del av sträckan gick just där. Det blev en lång omväg innan vi hittat en väg runt och blev avsläppta vid flygplatsen. Nu började det bli brådis för att hinna med flyget.
Nu väntade nästa lilla överraskning. Vi ställde oss i incheckningskön men blev lite fundersamma när de första i vår grupp klev fram, hade en diskussion och fick kliva ur utan boardingkort. Det fortsatte tills vår CEO, Celine kom fram och bad oss kliva ur kön och vänta. Hon såg lätt stressad ut.
Det skulle visa sig att hon hade anledning till det. Vårt flyg gick nämligen från en helt annan flygplats och det fanns ingen chans att hinna med det. Hur det hade gått till förtäljer inte historien men vi var på fel plats i vilket fall. Vi fortsatte vänta medans Celine gick iväg för att försöka lösa den uppkomna situationen. Efter någon knapp timme var hon tillbaks och meddelade att hon fixat nya biljetter till oss.. till klockan 18:50. Jaha, där rök den dagens planerade aktiviteter då. Istället skulle vi återvända till hotellet och få tillbaks våra rum samt tillbringa en dag till i Buenos Aires, en stad vi kände oss klara redan.
En bonusdag i Buenos Aires
Inte mycket att göra något åt, det var bara att hänga på. Maratonloppet hade nu passerat motorvägen som åter var öppen. Det gick fortare att ta sig tillbaks in i staden. Den sista biten fram mot hotellet var nu avspärrad istället så vi blev avsläppta och fick löpa gatlopp tvärs över gatan som maratonlöparna sprang på.
Här gällde det att vänta ut en lucka och sedan springa så fort man kunde.
Väl framme fick vi i alla fall äta frukost. Inte precis vår bästa frukost under resan. Det kändes tur att vi inte bott här under hela vår tid i staden.
Vi hade ingen lust att ge oss ut på stan och vandra i de kvarter vi gått i ett antal dagar. Därför blev det hotellrummet och fixa lite bloggar samt vila inför en lång kväll på resa.
Ett andra försök
I god tid runt tre satte vi oss på bussen och for ut mot den stora flygplats vi anlände på ifrån Quito. Här kunde vi checka in och ta oss ut i en nästan öde avgångshall med dryga tre timmars marginal. Alla var dock lättade att vi var på väg. Väntan tillbringade vi med lite sista bloggande och testande av några Argentinska ölsorter.
För att få till detta gissar jag att G Adventures fått panikköpa samtliga biljetter som fanns tillgängliga. Vi hade tur och fick ett par biljetter allra längst fram i Premium economy. Stora stolar och gott om plats gjorde att resan gick lätt och straxt innan nio landade vi i ett varmt och fuktigt Iguassi.
Efter att tagit oss igenom kontrollerna blev vi uppmötta av vår lokala guide som skötte alla arangemang medans vi var här. Vi satte oss först i Argentinska bussar och blev körda mot gränsen till Brasilien. Straxt innan bytte vi buss och passerade gränsen i den. Sån är tydligen uppgörelsen här. Alla ska väl ha sin bit av kakan, tänker jag.
Till sist var vi framme vid hotellet. Klockan var vid pass tio och det hade varit en lång dag. Några ville äta men vi stöp i säng. Dagen efter hade man lyckats trycka in båda dagarnas program vilket gjorde att det väntade en fullmatad dag som till råga såg ut att bli runt 40 grader varm. Vila var det som gällde.
Reflektioner om Buenos Aires
Vi tyckte om att vara i Buenos Aires. För oss räckte dock tiden vi var här men vi är nog inga tvättäkta storstadsmänniskor precis. Det är en riktigt stor stad med stora kontraster vad vi kunde se. Moderna hus blandade med rena ruckel och även i de centrala delarna vi höll oss i var det slående hur olika bara närliggande gator kunde te sig. Man gick på en tillsynes modern affärsgata och svänger man in på en sidogata så känns det plötsligt som man är i en helt annan stad. Här ligger skräp på gatan och husen står fallfärdiga. Riktigt underligt.
Så här ser det ut i den centrala delen av staden.
… och så här ser det ut långa sträckor på väg ut mot flygplatsen
Det finns massor med kultur att se och besöka och vi uppskattade de platser som visades upp på stadsrundturen. Utom möjligen fotbollsstadion, men det är ju vi.
Just nu med inflationen som råder är det billigt att äta och vara i Argentina för utlänningar. Vi växlade inga pengar utan höll oss till kort. Med Visa och Mastercard får man en ”turistkurs” som är långt bättre än den officiella kursen. Som vi förstått det är svartväxling det som ger bäst kurs men att det inte skiljer jättemycket. Man tar då risken att sitta kvar med en massa pesos som man får växla tillbaks till usel kurs dessutom. Ska man ändå göra det fick vi höra att nya, fina hundradollarssedlar ger bäst kurs. Ett märkligt land på det viset tycker jag. Vi använde våra Visakort till 99% av inköpen. De ger den speciella turistkursen direkt. Med Mastercard debiteras man först den officiella kursen för att efter en tid krediteras mellanskillnaden mot turistkursen de infört. Det tog nästan en vecka för mig att få krediteringen.
Så, åk hit om ni har möjlighet!
-
Hotellbyte, geocaching och ett välkomstmöte
Nu byter vi hotell för att ansluta till en ny gruppresa med G Adventures och tar en promenad genom en bit av Buenos Aires.
Hotellbyte
Idag tog vi det lugnt. Det gick ner avsevärt mer frukost idag än igår, men jag förstår fortfarande inte det där med alla sötsaker. Kaffet är gott i alla fall och det är ju inte alltid så när man är utomlands! Nu är det dag att byta hotell till Hotell Carsson där de andra deltagarna också checkar in senast under dagen inför resan till Igassaufallen, Ilha Grande, Paraty och till slut Rio de Janeiro som startar i morgon bitti. Ikväll är det även välkkomstmöte med vår nya CEO.
En hyfsad promenad med ryggsäck
Vi bestämde oss för att gå den dryga kvartslånga promenad det innebar att byta hotell. Vi gick genom flera affärsgator där det överallt står personer som vill växla våra dollar mot Argentinska pesos. Det verkar vara ett ganska fint shoppingområde i övrigt. Schyssta affärer och kända märken. här och var i skyltfönstren fanns även Fjällrävens kånken. När vi svängde in på kvarteret mot hotellet ändrades gatans atmosfär. Det blev ruffare och skitigare och mitt emot hotellingången låg en butik för sexleksaker. Hmmm, vad blir det av det här? Hotellentrén var dock betydligt trevligare än utsidan. Tyvärr var vi ju dryga tre timmar för tidiga för att kunna checka in så vi lämnade bara våra ryggsäckar och gick ut igen.
Lite ruff gata utanför Hotel Carsson.
Utsikt från hotellfönstret.
Geocaching
Vi tittade på kartan och såg att det fanns några geocacher i närheten och beslöt oss för att leta efter dem istället. Hittade en ganska omgående vid Monasterio Santa Catalina och tog oss så vidare i stan.
Inglesia Santa Catalina de Siena. Cachestopp ett.
På väg mot den spökcache vi tänkt oss gick vi förbi Harrod´s, många bomullsträd och fastnade lite vid Plaza Libertador General San Martín. Det var en riktigt pampig statygrupp, eller vad det nu kan heta. Runt om fanns även ett antal fina byggnader.
En riktigt pampig statygrupp.
Harrod´s kan ha många skepnader!
Såna här såg vi lite varstans med en polis som stod och vaktade. Måste vara någon slags utkikstorn.
Till slut nådde vi så Plazoletas Carlos Pellegrini och Boenos Aires Monumental Cache där vi skulle ta en bild med gps och statyn i bakgrunden för att få logga. Det stod en ganska ilsken man och hojtade en massa obegripligheter på andra sidan statyn varför vi beslöt att gå åt andra hållet. Vid en paus utanför Franska ambassaden vid Plaza de Cataluna konstaterade vi att det fanns en cache även här men den hittade vi inte. Lite många mugglare omkring för att det skulle kännas bekvämt att leta när man inte kan förklara vad man gör om nån frågar…
Glad men lite nervös cachare med ilsken man i bakgrunden.
Plazan utanför franska ambassaden.
Obelisken
Vi bestämde oss för att ta en promenad till obelisken som vi sett på så många fotografier innan vi kom till Buenos Aires men hittills bara sett från bussfönstret på riktigt. Såklart att det skulle finnas en cache även här men den letade vi inte efter ens då platsen fullkomligt vimlade av turister som skulle ta kort med obelisken i bakgrunden. Nåja, nu är klockan 15 och incheckning på hotellet.
Obelisken som alla skulle ta kort tillsammans med.
Det fick bli ett kort från baksidan av de stora bokstäverna eftersom det var så mycket folk på andra sidan att vi knappt kom fram!
Rummet är nog det sämsta hittills. Bara två hängmattor till sängar och ett litet gemensamt sängbord. Inga stolar. Vattenkranarna trodde vi inte fungerade först och höll på att bli lite tjuriga men efter att ha vridit typ 5 extra varv så kom det faktiskt vatten. 🙂 Och det här är nog första gången det varit kallt i rummet. Nåja, en natt klara vi galant!
Innan välkomstmötet med våra nya gruppkamrater och vår nya CEO passade vi på att försöka komma ikapp med bilderna till Galapagos och skriva ikapp dagarna efter.
Nytt välkomstmöte
Vår nya CEO heter Celina och kommer från Venezuela men är bosatt i Rio de Janeiro sedan åtta, tio år. Lite information om de kommande dagarna och sedan ut på stan för middag på en restaurang som CEO bokat. Hahaha, det blev en rörig historia! Alla fick menyn i telefonen via en QR-kod. Den fanns både på engelska och spanska. Dock blev det ju lite stökigt då personalen inte kunde den engelska menyn och därför inte förstod vad som beställdes. När maten sedan äntligen, efter nån timme, kom in fick flera i gruppen fel mat, en del mat fanns inte, en sidosallad var så stor att den räckte till flera personer och en huvudrättssallad var liten som en skål med frukostmüssli. Ja jösses! När man är van vid prudentliga, ordentliga Sverige så blir detta ganska stor kontrast vill jag lova!
Obelisken gör sig bättre på kvällsbild!
Sedan återstod bara att gå hem till hotellet och lägga sig. Bussen kommer klockan fem i morgon bitti för att ta oss till flygplatsen.
-
En stadsrundtur, en skön eftermiddag och en god middag
Vi upptäcker Buenos Aires via en stadsrundtur och får en skön eftermiddag i solen vid ölhaken längs kanalen. Avslutar dagen med en supergod middag.
Idag var det upp när frukosten öppnade som gällde. Inte lika illa som det låter dock, frukosten öppnade först kl 7.00. En kombination av att vara mätt sedan igår samt att två kreditkort saknades i telefonfacket gjorde att hungern inte riktigt ville infinna sig. Men mest var det den goda, och för oss sena middagen som bidrog. Medans vi åt fick jag en känsla av var korten skulle kunna finnas och mycket riktigt låg de under sängen där de hoppat ur när telefonen föll i golvet i natt. Var rätt nöjd med att jag inte följde min första tanke och direkt spärra korten. Men inga transaktioner syntes så med lite is i magen löste sig allt.
Stadsrundtur
Anledningen till att vi var uppe med tuppen var att det stod en halv dags stadsrundtur på schemat. Vädret var kallt (12-13 grader) och blåsigt så för första gången var det jeans och jacka på som gällde. Straxt efter halv nio blev vi upplockade och efter att farit runt stan i någon timme hade vi fått fatt i alla deltagare och var på väg. Vi var de enda som pratade engelska, nästan alla övriga var från Brasilien och pratade således portugisiska. Någon pratade också spanska. Spontant tror jag att Brasilianare tycker om att komma till Argentina med tanke på inflationen som ju gör att priserna inte upplevs så farliga för utlänningar.
Florealis Genérica
Första området som besöktes var stadsdelen Recoleta och vid Floralis Genérica stannade vi till för att kika närmre och ta lite foton. En häftig skulptur!
Den stänger sig när det blir kväll. Vi hade nog velat sett den då med.
Jodå, vi var här. Lite kallt var det dock
Eva Perón
Färden gick sedan vidare genom stadsdelen Palermo där guiden berättade om ställen vi passerade. Bland annat passerade förbi monumentet över Eva Perón och fick berättat om om hennes insats för att förbättra tillvaron för kvinnor.
Vi stannade bara till med bussen vid monumentet över Eva Perón
Det är mycket bilar i staden men trafiken flyter på bra känns det som. Men så har man också givit rejäl plats åt bilarna. Som tex har den stora gatan Avenue de 9 Julio typ 10 (!) körbanor i vardera riktningen. Obelisken som jag såg på så många bilder när vi gjorde matutmaningen for vi bara förbi på den här turen.
Plaza de Mayo
Nästa stopp med avstigning gjordes vi stadens huvudtorg; Plaza de Mayo. Här ligger bland annat Casa Rosada som är presidentens arbetsplats. Här blev vi avsläppta en stund med chans att ta lite bilder och titta runt på torget innan vi for vidare.
Maria lyckades fånga flaggan innan den trasslade in sig. I bakgrunden ligger Casa Rosada.
Vid statyn framför Casa Rosade fanns stenar med hälsningar till offren i pandemin.
Boca Junior
För oss som totalt ointresserade av fotboll var nästa stopp totalt obegripligt. Men vi förstod av alla andra att detta var ett av de viktigaste stoppen. Vi blev avsläppta i stadsdelen La Boca nära hemmaarenan för Boca Juniors. Det första jag tog till mig var att de valde färgerna utifrån den Svenska flaggans färger och att se hela området målat i gult och blått gav ju lite hemkänsla onekligen. Men vi höll oss borta från alla affärer som sålde kringprodukter (tröjor magneter och massa annat) för laget och möjligheten att fota repliker av priser mot pesos. Vi kände oss kort och gott lite vilsna här..
Vi stannade inte länge och kikade på dessa butikerna precis.
Hemmaplan för Boca Juniors som vi förstår det.
Caminito
Nästa stopp låg endast en kort bit härifrån. Caminito var på många vis ett riktigt kul ställe att vandra runt i. Massor med färg på väggar och konst var man än såg. Påminde lite om Hundertwasser Haus i Wien, men flera kvarter i samma stil. Såklart fullt med stånd och folk som ville växla pengar och sälja allt möjligt. Vi hade en riktigt trevlig halvtimme här innan färden gick vidare.
Riktigt fina hus
Notera alla figurer på övervåningen
En del målningar var verkligen otroliga
Det fanns så mycket att se
Puente de la Mujer
Nu var turen i princip slut. Vi blev skjutsade bort mot bron vi passerade första dagen vi var här. Då visste vi inte att den hette Puente de la Mujer men det fick vi reda på nu. Bron skulle föreslå ett tangodansande påa men både vi och guiden ställde oss frågande. Typiskt konst med andra ord. Här blev vi även avsläppta och stadsrundvandringen var därmed slut.
Låt oss veta om ni ser tangoparet
En skön eftermiddag
Vad göra nu? Vi funderade typ 10 sekunder för vi visste nog redan vad som gällde. Straxt efter lunchtid och avsläppt precis vid strandkanten längs en rad med restauranger och ölhak. Vad kan gå fel? Det blev en trevlig eftermiddag med några stopp längs stranden och provning av lokala hantverksöl. Solen tittade fram och vi hade en riktigt trevlig eftermiddag. Det är en konstig känsla att vara så långt hemifrån men ändå känna sig som hemma. Med turistkursen som ges vid betalning med utländskt kreditkort kostar halvliter runt 40 kronor vilket känns mer än ok. Vi valde nog de dyrare ställena i staden tror jag.
Åh, alla dessa val..
Snart kommer ölen
Vi har ännu inte växlat in några pesos. Efter att läst på lite och pratat med de på Galápagosresan som varit här innan har vi lärt oss att om man betalar med utländskt Visa eller Mastercard ges får man en turistkurs som verkar ge drygt dubbel så bra kurs som den officiella kursen. Som exempel kan vi nämna att den turistskatt vi skulle betala uppgick till 6 dollar vilket vi betalade med kort för summan av 36 kronor. Det är en mer rimligt dollarkurs än vad vi har idag tycker jag :). Det vi dock set är att Visakortet ger rätt kurs direkt men det jag betalt med Mastercard ännu inte visar nån trevlig kurs. Det ska dock rätta till sig när betalningen inte är preliminär har jag förstått. Vi håller oss dock till Visakorten tills vidare.
En god middag
Efter den trevliga eftermiddagen drog vi oss tillbaks till hotellet och vilade lite. Middag valde vi att inta på hotellet. En fördrink i baren innan vi gick ner till restaurangen och åt en riktigt god tre rätters för 300 kronor totalt, inklusive vin. Allt riktigt fint upplagt och riktigt gott. Det var nog den bästa middag vi ätit hittills.
Förrätt
Huvudrätt
Efterrätt
Det här blev en riktigt trevlig dag med lite nya upptäckter och tillfälle att ta det lugnt och göra saker på vårt vis. Imorgon börjar nästa äventyr!
-
Förmiddagslur, gråväder och tangoshow
Vi tar nattflyget mot Buenos Aires och får uppleva en ny stor stad med mycket människor, kul arkitektur och härliga konstverk.
Mot Buenos Aires
Flygbolaget hade missat i ordentligt i fördelningen av sittplatser, kan man säga. Vi fick sitta tio rader ifrån varandra och det var väl tråkigt men ok. De hade även splittrat andra par och flera familjer som reste med barn så barn och föräldrar hamnat på olika säten, typ fyra säten bakom varandra. Till slut efter mycket stök kom vi iväg och landade på utsatt tid i Buenos Aires. Det var sista gången vi åkte med Avianca, hoppas jag.
Avianca i luften med Quito nedanför.
Vi hittade vår transfer snabbt och fick skjuts till vårt hotell. Tack och lov fick vi checka in fast klockan bara var straxt före kl 06:30. Planet landade kl 04:50 lokal tid, Quiototid kl 02:50 och man vi sover inte jättebra på plan, framför allt inte Lasse som har för långa ben för att sitta bekvämt, så vi var ganska möra. Vi tog en dusch och gick ner för att äta lite frukost. Om vi inte äter något nu är risken att de blir helt fel i systemet då vi ska få middag på showen i kväll.
Frukost och förmiddagslur
Frukosten här har verkligen allt man kan önska sig av både varmt och kallt, bröd, yoghurt, och frukt och grönsaker. Dessutom finns ett ord med outsinlig mängd av kakor, munkar, donuts, muffins, fyllda croissanter och andra godsaker. Det bordet är liksom en tredjedel av frukosten. Är det godsaker som man äter här i Argentina? I morgon måste jag ha en bättre plan för hur man ska gå lös på den här frukosten, jag älskar ju frukost!
Kan säga att vi somnade bums när vi lade oss på huvudkudden och sov sedan djupt tills klockan ringde vid 12:30.
Egen rundtur på stan
Gatan utanför NH City Hotell på 160 Bolivar.
Eftermiddagen tillbringades med en promenad i närområdet. Vädret är molnigt, fuktigt och ca 19 grader. Vi hade shorts, t-shirt och sandaler men de många andra kom i vinterjackor, mössa och ordentliga skor. Till ikväll får vi byta om vi inte vill sticka ut fullt så mycket. Konstaterar att Buenos Aires är en riktigt stor stad. Det bor typ 2,9 miljoner personer här som kan jämföras med Stockholm där det bor under en miljon personer. Pyttelitet! Byggnaderna är höga och pampiga i en salig blandning av gammalt och nytt. Statyer, konstverk och väggmålningar finns i vart man än ser. Om de flesta husen är grå så lyser allt konstverken upp!
Ala dessa stayer och konstverk.
Ännu fler godingar!
Varför målar vi så lite husfasader i Sverige?
Även bilar kan vara statyer…
Vi passade även på att ta en virtuell geocache så nu har vi även Argentina på cachingkartan, det är bra!
I Argentina gillar man att demonstrera och demonstratoner
kan även ske spontant. Bäst att hålla sig undan!
Fina gamla gatlyktor framför modern bebyggelse.
Geocacheselfie
Tangoshow
Efter ombyte av kläder inför kvällens begivenheter med middag och tangoshow satte vi oss i hotellbaren och satte även en lokal öl, Quilmes, på kartan i untapped-appen.
Klockan 20:30 blev vi hämtade och lämnades av vid Madero Tango. Vi blev anvisade platser och valde en trerättersmeny. Mycket folk och stimmigt var det men trevligt! Till förrätt empanadas med kött och potatis, huvudrätten var grillat kött och potatis och tillefterrätt söt ”risgrynsgröt” med dulche de leche. Ganska gott! Shown var på spanska och berättade om tangons historia. Just av det förstod vi väl inte så mycket men det var en trevlig show att titta på ändå.
Buenos Aires om natten
Tangoshow
Tango är verkligen en dans med inlevelse och känsla!
Till slut vid kl 01, efter en kul första dag i Buenos Aires, var dagen till ända och vi fick åter lägga huvudet på kudden.
2 svar till ”Förmiddagslur, gråväder och tangoshow”
-
Häftig stad verkar det som! Tango kan jag inte mycket om men salsa på någon lokal salsaklubb kan jag varmt rekommendera. Även jag som har två vänsterfötter kan älska salsa. 🙂
-
Haha, visste du att när vi var på ett bröllop för ganska många år sedan så var vi på en Tapasrestaurang där det var trångt som tusan och dansades salsa lite överallt. När vi gick från bordet samtidigt i nåt ärende då var det flera som frågade när vi kom tillbaka om vi hade dansat. Det visade sig vara en av Lasses kompisar om lurat i de andra att vi var salsamästare…
-
-
3 svar till ”En stadsrundtur, en skön eftermiddag och en god middag”
Jodå, nog får man känslan av ett tangopar allt. Den sneda ”bjälken” har samma vinkel som en dam i det där klassiska tangosteget där hon blir böjd bakåt!
Rekommenderar också att skippa korten i mobilskalet om det är så lätt för dem att trilla ut. Skönt att det bara var på hotellgolvet denna gång, men tappning på fel ställe eller flinka fingrar kan göra att de försvinner på mindre kul ställen och till mindre kul personer. Köp en tunn men rejäl plånka istället och förvara kontanterna i mobilskalet om det skulle vara så. Om hela telefonen skulle försvinna skulle det dessutom vara väldigt tråkigt att samtidigt bli av med både mobil och kort. Klart värt varje försiktighetsåtgärd. ☺️
Jo, så kan det nog vara tänkt. Konst är alltid intressant. Känns rimligt att det är tänkt så.
När det gäller korten brukar vi ta med oss varsitt kort ut normalt. Ett Visa och ett Mastercard. Då har vi fortfarande tre var kvar om något skulle hända. Eftersom jag såg att inga köp var gjorda kände jag mig rätt lugn att inte spärra kortet direkt vilket ju känns bra nu iaf.
Och fortsättningsvis får kortet bo separat i magväskan ja 🙂
Jämför med hennes ben i muralen ni lagt upp precis ovanför bara, angående tangobron 😁