Världen runt

Jorden runt på 90 dagar

Det är väl inte så att vi direkt följde Philias Foggs fotspår eller ens upplevde tillnärmelsevis samma äventyr han fick. Men för oss blev det bli ett storslaget äventyr. Att ta oss runt Jorden på 90 dagar med platser som Galapágos, Påskön, Fiji, Nya Zeeland och Bali på listan!

Nu är vi hemma igen!

Jorden runt på 90 dagar, eller 92 om man räknar från dörren hemma tills vi låser upp samma dörr på Rindö igen. Hur många gånger har vi inte pratat, längtat oss bort, drömt om och funderat på hur det skulle vara att åka på en längre resa och uppleva några av de platser vi drömt om sedan barnsben?

Sommaren 2022 satt vi en av de där ljusa varma kvällarna det inte var så gott om då och konstaterade att vi firar 30-årig bröllopsdag den 18 september 2023. När vi firade silverbröllop, dvs 25 år som gifta, var vi i Fáskrúðsfjörður på Island. Vad skulle vi hitta på när det är dags för Pärlbröllop? Vi hade länge velat åka till Sydamerika och gå upp till Machu Picchu. När vi ändå var i krokarna kanske också passa på att åka till en av de mest avlägsna öarna, Påskön med dess stora stenhuvuden. Under hösten kom sedan en dröm om att åka på långresa när vi ändå var iväg till andra sidan jorden. Och till vår stora glädje, och jag måste även säga förvåning, fick vi båda ok från våra arbetsgivare att ta tjänstledigt i tio, tolv veckor med start i början av september.

Planeringen kunde börja och resan infriade verkligen våra önskningar! Vi hoppas på en ny chans senare i livet men läs gärna om hur vi upplevde det här äventyret!

Världskarta Jorden runt

Vår jordenruntresa!

Häng med oss på vårt livs äventyr!



  • Snorkling, Pingviner och historier från förr

    Vi snorklar och simmar runt mitt ibland Galápagos häftiga djurliv. Tar en tur upp till höglandet och hälsar på öns jättesköldpaddor samt tittar på piratgrottor och hör historier från forna dagar.

    Idag fick vi lite av en sovmorgon kändes det som. Frukost serverades vi åttatiden men vi skulle se till att vara klara för en promenad längs strandkanten och vidare till ett annan strand som erbjöd bra snorkling. Frukosten intogs på en ny restaurang och var riktigt god. Det var därför ett glatt gäng som tog sig ner på emot stranden.

    Pingviner

    Vi stannade först till vid den strand de kallar Playa Negra och kikade där på en del sjölejon som vilade och hade det bra. En del ungar fanns det också. De verkade betydligt mer spralliga och lekfulla.

    Black beach Floreana Galapagos

    Black beach. Vårt rum ligger i byggnaden som syns i fjärran.

    Floreana Black beach Galapagos

    De kan verkligen konsten att se helt avslappnade ut.

    Plötsligt ropade guiden till och pekade ut tre Galápagospingviner som susade fram i vattnet. De är verkligen supersnabba. Oj, vad vi önskade att de hellre borde stannat till på stranden och hälsat på oss. Men de höll sig på behörigt avstånd, så det var bara att vandra vidare. Galápagospingvinen är den näst minsta pingvinarten och är starkt hotad. Ett problem är den ökande havstemperaturen.

    Floreana Pingvin Galapagos

    Titta! Där är en pingvin, vi lovar!

    Floreana Galapagos

    Det fanns många strandfynd att kika på.

    Snorkling

    Vi följde stranden längs en promenadväg och hamnade till sist vid en rätt stenig strand. Nu var det dags för snorkling! Vi hoppade i det relativt kalla havet (gissar på runt 22) och började spana. Först såg man inte mycket men snart dök det upp fiskar i olika färger och storlek. Lite längre ut vilade havssköldpaddor på botten och några blev nyfikna och kom simmande emot oss. Ett par av dem var riktigt stora. Det är verkligen en märklig känsla att simma så nära dessa häftiga djur.

    Floreana Galapagos

    Det var här utanför vi snorklade.

    Floreana Galapagos

    Det är svårt att se sig mätt på detta.

    Efter nån dryg timme i detta paradis tog vi oss upp och då dök plötsligt Galapagospingvinerna upp igen. Guiden trodde det var samma som vi sett tidigare. Det är bara ett fåtal av dem som håller till vid Floreana. De jagade mat alldeles vid stranden och en av dem dök förbi precis framför en person som snorklade invid kanten.

    Floreana Galapagos Geting

    En av de invasiva arter man försöker bekämpa. Den är är ett problem för fågellivet.

    Floreana Galapagos Krabba

    Allt är så färgglatt på Galápagos

    Jättesköldpaddor på höglandet

    Vi gick sedan tillbaks och åt lunch innan eftermiddagens aktivitet startade. Vi satte oss i en buss och körde upp mot höglandet och klev av där vägen slutade. Precis som på Santa Cruz var det fuktigt och grönt där uppe. Stor skillnad mot hur det ser ut vid stranden.

    Vi följde en kort stig och kikade först på de sköldpaddor man snart ska släppa ut i det fria. Ännu bodde de i större inhägnader och fick mat regelbundet. Tanken är dock att de snart ska släppas fria.

    Sköldpaddor Floreana Galapagos

    Här är de några av de sköldpaddor som snart släpps helt fria på ön.

    Pirattgrottor och historier från förr

    Efter att sett sköldpaddorna vandrade vidare och fick höra om familjen Wittmer, en tysk familj som var bland de första att permanent flytta till Floreana. Nere vid bryggan finns en minnesbyst av Heinz Wittmer till minne av hans arbete med att utveckla ön till ett samhälle på 30-talet. Maurice berättade att några barn och barnbarn fortfarande bor kvar. Damen som driver strandbaren, Ingrid, och hennes mamma på 90 år som fortfarande är ute och arbetar på lantgården som ligger alldeles där vi var just nu.

    Vi fick nu se lite gamla piratgrottor som huggits ut ur lavatunnlarna som fanns här. Maurice visade också den ”grotta” Heinz bodde i de första åren innan de färdigställt ett hus på gården. Känslan jag fick att de var riktiga hårdingar förr. Att ta sig hit ut ifrån ett slitet Tyskland i mellankrigstiden och bo med familjen i en liten grotta kräver en del i min värld.

    Stenhuvud Floreana Galapagos

    Lite Påskökänsla med ska föreställa Heintz förstod vi det som.

    Grotta Floreana

    Här sades Heinz bott med familj i ett par år innan huset stod klart. Den är inte djupare än man kan se.

    Det som Maurice inte berättade något om kom snarare fram i efterhand när jag googlade efter lite fakta att klä inlägget med. Det handlar om vad man kallar ”The Galápagos affair” och om folk som förvann mystiskt. Läs mer i länken. Jag förstår dock varför vi aldrig fick det berättats för oss. Dels blir ju saker hörsägen och dels finns ju släktingar ännu kvar på ön.

    Kvällsaktiviteter

    Efter det var promenaden slut och vi tog oss ner bryggan där vi också insåg att öns enda geocache fanns placerad. På så vis kunde vi sätta Galápagos och Ecaudor på kartan. Sedan tog vi oss till strandbaren för lite gott innan det blev dags för middag på ännu en ny restaurang. Ännu en riktigt god fiskmiddag.

    Strandbaren Floreana Galapagos

    Det är med en sån utsikt man gärna njuter av semestern vid en strandbar.

    Fastän dagarna kanske inte är fysiskt särskilt långa så känns de riktigt långa. Det är säkert alla intryck som gör det. Det var därför riktigt trötta Lundströmare som efter middagen vandrade direkt i mörkret mot vårt rum vid strandbaren. Imorgon lämnar vi Floreana för en ny ö. Spännande!



  • Ny båtresa, en blöt vandring och en solnedgång

    Vi far vidare mot nya äventyr på ön Isabela, vandrar upp till en vulkan och möter nya fantastiska djur.

    Så var det dags att lämna Floreana för denna gång och det är nog högst troligt att det blir även sista gången. För även om detta är ett fantastiskt äventyr på en fantastisk plats så har jag svårt att se att vi kommer tillbaka. Det finns ju så många fler fantastiska platser på vår jord!

    Frukost intogs på samma plats som igår. Idag var kaffet starkt och gott precis som det ska vara. Igår var det lite svagt så vår guide bad dem styrka till det lite. Det finns för övrigt flera kaffeplantager på ön och varje familj gör sin egen rostning.

    Det var en gråmulen och lite regnig morgon men varm! Inte som de kalla stänka av regn man får i ansiktet på väg till jobbet en torsdagsmorgon hemma i Sverige! Guiden påminde oss om att på vägen till båten kolla in posttunnan om det fanns någon post vi kunde ta med oss och lämna personligen till adressaten vilket det enligt traditionen ska göras. Vi hittade dock inga från Sverige så vi lät breven ligga kvar till någon annan kurir.

    Galapagos-202309

    I en sån här posttunna la man brev som skulle mot fastlandet. Skulle någon åt samma håll som adressaten togs brevet med
    och lämnades personligen.

    Galapagos-202309

    Alldeles invid hamnen fanns flera vattenleguaner.

    Galapagos-202309

    Tror det här är en av mina favoritbilder. Mamman blev irriterad och sa ifrån.

    Galapagos-202309

    Och i somras var det stor rabalder med valrossen Freya
    i södra Sverige…

    Isla Isabela

    Båtresan till Isabela blev inte lika skakig och ”bumpig” som sist. Blåsten kom in snett från aktern vilket gjorde att båten rullade ganska fint. Idag var dock alla förberedda så ingen blev sjösjuk. Till sist fick vi land i sikte och klev iland på ön Isabella som är klart störst bland Galápagosöarna med sina 300 kilometer på längden och 100 kilometers bredd. Isabela har formen av en sjöhäst om man har lite fantasi.

    Vi bor på Hotel Iguana denna gång. Jag var tvungen att testa vatten trycket på en gång eftersom det på Floreana varit lite sporadiskt med det. Där var det typ 28 tunna strålar som gick åt varsitt håll från duschhuvudet. Det var dessutom lite tveksamma eldragningar för att vara badrum så sträckte man upp händerna mot duschhuvudet pirrade det i fingrarna.

    Flamingos och Sköldpaddor

    Efter att ha installerat oss lite snabbt var vi i lobbyn igen för att åka och titta på flamingosar och ett rescue center för sköldpaddor av en annan sort än de i Santa Cruz. Flamingos är coola djur! De står på samma ben i ett par timmar innan de byter. När det sover gör de det men ena hjärnhalvan i taget. Först vänster i några sekunder så växlar de till höger hjärnhalva.

    Galapagos-202309

    Vi kom sedan lagom till de stora sköldpaddorna för att se ett par av dem ha ”Happy hour” som guiden kallar det. Det såg tungt och bökigt ut med det där stora, tunga skalet!

    Galapagos-202309

    På Isabela finns sköldpaddor som kallas ”Sadleback” då de har högre skal som en hästsadel. Benen är också lite kortare.

    Galapagos-202309

    Inte bara sköldpaddor på Isabela! Här fanns även
    vildhöns som denna färgglada tupp.

    Galapagos-202309

    Den här uråldriga skönheten var en bra bit över hundra år. Den hade nummer fyra på ryggen och var en av de
    första sköldpaddorna på centret. han är far till många av de småsköldpaddorna!

    Sierra Negra

    Eftermiddagens aktivitet var en fyra kilometer lång vandring upp till Sierra Negra, den största vulkanen på ön. Så här års kan det vara ganska regnigt till och från och idag var det dessutom ganska tät dimma. Efter en lerig vandring upp till toppen, en stigning i höjd på ca 180 meter, konstaterade vi att vi inte såg något alls. Bara en tät vit mur av dimma. Haha, en liten besvikelse efter den lilla promenaden!

    Galapagos-202309

    På väg upp mot toppen av vulkanen Sierra Negra.

    Galapagos-202309

    Ja, utsikten på toppen var som sagt lite av en besvikelse!

    Vi fick dock en liten föreläsning av guiden så lite nytt lärande att stoppa in i hjärnan blev det i alla fall. Och dessutom fick vi faktiskt en hastig skymt av den lilla knallröda ”Vermilion Flycatcher” som finns just i det här området och det är ju inte alla förunnat!

    Galapagos-202309

    Lyckades i alla fall få en bild av den lilla röda fågeln
    innan den flög iväg.

    Galapagos-202309

    Inte bara underliga djur som döljer sig i dimman!

    När vi åter kom till hotellet fick vi noggranna tillsägelser om att skrubba av skorna under vattenkranen som fanns utanför. inga leriga skor får tas vidare till någon av de andra öarna. Detta för att undvika risken att föra floran vidare. Efter en välbehövlig dusch för att även få bort lerstänken från benen möttes gruppen upp på en bar på stranden för en drink i solnedgången. Middagen intogs på en grillrestaurang som bjöd på minst sagt ordentliga portioner och dessutom en liten passionsfruktstårta till efterrätt. Sedan var denna dag till ända och det var två trötta Rindöbor som tumlade i säng och somnade på stört!

    Galapagos-202309

    2 svar till ”Ny båtresa, en blöt vandring och en solnedgång”

    1. Profilbild för Lina
      Lina

      Åh, dessa ljuva ”suicide showers” som vi kallade dem när jag bodde i Latinamerika. Ofta brukar det vara att själva duschhuvudet värmer upp vattnet med el istället för att ha en varmvattenberedare, därför får man lite stötar om man nuddar munstycket. Bara att vänja sig vid tyvärr! Jag fann även att kallare vatten = bättre tryck, då duschmunstycket då inte behövde jobba lika hårt för att värma upp vattnet som kommer ut, kan vara värt ett försök om ni stöter på flera liknande prylar.

    2. Profilbild för Maria Lundström
      Maria Lundström

      Bra tips! Ska tänka på att hålla tassarna borta i fortsättningen. 🤗



  • Snorkling med hajar, en slö eftermiddag och en mysig kväll

    Vi åker på egen utflykt och snorklar med hajar. Har en slö eftermiddag och en mysig avslutningskväll på Isla Isabel.

    Idag hade vi en tom dag i programmet. Istället kunde man välja att åka på några av de utflykter som anordnas på ön. Men man kunde ju bara slappa också. Vi valde en dryg tvåtimmarstur i viken nedanför samhället där vi skulle spana efter pingviner, kika på leguaner och snorkla. De flesta i gruppen valde en längre utflykt med speedboat till ett ställe som erbjöd ännu bättre snorkling men vi kände att detta fick räcka.

    Utflykt i bukten

    Vid halv tio (=sovmorgon!) blev vi upplockade vid hotellet och skjutsade ner till stranden där vi klev ner i en halvstor båt. Vi var ett tiotal personer på utflykten samt en guide och två som skötte båten.

    Isabela Galapagos

    Kände mig rätt priviligierad och inte så konstigt kanske.

    Leguan Isabela Galapagos

    En havsleguan från Isabela. Alla öar bjuder på olika arter.

    Det första vi fick syn på var ett par mantor som gled fram under båten. Sedan fick guiden syn på ett par Galápagospingviner som satt på berget och vilade. Vi kom riktigt nära utan att de flydde, riktigt häftigt. Här verkar inte djuren rädda för människor precis. Ett gott betyg i min värld. Vi såg också en blåfotad sula men det var på avstånd tyvärr.

    Isabela Utflykt Galapagos

    Starten av vår utflykt. Utsikten funkar!

    Pingvin Isabela Galapagos

    Där var de. Och till synes helt orädda!

    Leguaner och hajar

    Efter de naturupplevelserna var det dags för en promenad på en av de små vulkanöarna ute i viken. Här lägger vattenleguaner sina ägg och vi såg flera små leguaner som vilade på ön. Vi följde också stigen längs en lavatunnel för att spana efter korallhaj. Lavatunnlarna här saknar tak och ser ut som smala gångar i ön. Hit söker sig hajar för att vila då vattnet är lite varmare där. Och visst fanns de där. Massor med hajar som vilade i den relativt grunda kanalen. Ännu en naturupplevelse.

    Vandring Isabela Galapagos

    Ön vi vandrade på

    Korallhaj Isabela Galapagos

    Hajar som vilar. Sjölejonet verkar inte bry sig.

    Snorkling bland fiskar och hajar

    Efter detta gick vi tillbaks till båten och körde ett kort stycke för lite snorkling. I närheten fanns ännu en lavatunnel och vattnet hade nu stigit så mycket att guiden sa att det var ok att simma igenom för att uppleva hajar på ännu närmre håll.

    Men först lite snorkling utanför. Massor med fiskar av olika storlekar. Pappegojfiskarna såg riktigt skojiga ut. Det var svårt att se sig mätt. Sedan var det dags för turens höjdpunkt. Vi gav oss in på led i den knappt meterbreda ”tunneln” (inget tak här heller) och det första vid stötte på var en jättestor havssköldpadda som gled på knappt armlängds avstånd. Sedan dök det upp hajar i massor. Den första klungan vilade ett par meter under oss men det kändes ändå lite spännande när de började simma runt lite. Kanske störde vi dem.

    Den sista delen av tunnels grundade upp lite och nu var det bara dryga metern ner till hajarna. En märklig känsla att glida fram över dem på det viset måste jag säga. Efter det var vi ute ur tunneln och på väg mot båten när guiden fick syn på ännu en Galápagospingvin som vilade sig precis i strandkanten. Denna här gången kunde vi glida fram från vattnet och åter komma nära, fast från en annan vinkel.

    Slö eftermiddag och mysig kväll

    Nu var turen slut men vi kände oss supernöjda när vi kom tillbaks till hotellet. Skrev lite och gick därefter en sväng på stan för inköp av något kallt och något salt. Använde sedan resten av eftermiddagen till att bara ta det lugnt innan det var dags att dra sig ner mot stranden för att se solnedgången ifrån strandbaren. Den här gången var det riktigt klart väder och vi fick uppleva en fantastisk solnedgång. Det var den klart finaste hittills.

    Strandbaren Isabela Galapagos

    Ett av paradisen på jorden!

    Strandbaren Isabela Galapagos

    Så kom den då; semesterns första riktigt minnesvärda solnedgång.

    Middagen intogs därefter gemensamt på en av alla de restauranger som finns här. Det blev en risotto med räksås som smakade utmärkt.

    Hela kvällen avslutades sedan på ett mikrobryggeri, Zaroa Brewery som ligger alldeles i närheten av hotellet. Vi testade en lager och en IPA som båda smakade helt ok. Därefter var det dags att sova. Imorgon lämnar vi Isabela och far tillbaks till Santa Cruz för en sista natt på Galápagos.



  • En sista båtresa, Tortuga Bay och en massa leguaner

    Vi återvänder till Santa Cruz och besöker Tortuga bay. Badar och ser en massa leguaner. Äter en fin avslutningsmiddag och inser att snart är vårt Galápagosäventyr slut.

    Tillbaka till Santa Cruz

    Idag var det dags att lämna ön Isabela och ta oss mot Santa Cruz igen. Vi åkte straxt efter frukost och var framme mitt på dagen. Det kändes nästan som att komma hem eftersom vi dessutom fick samma rum på hotellet vi bodde på för några dagar sedan.

    Galapagos-202309

    För den som undrar hur spåren efter leguaner och sjölejon ser ut så har ni dom här!

    Galapagos-202309

    De här gossarna är på väg ut på havet för att fiska. De åker iväg i flera dagar och reser ett tält som skydd till natten. Maten lagar de på spisen som finns i den svarta lådan i fören. Hårt liv!

    Galapagos-202309

    Man kunde höra ända upp på piren hur ungen
    sörplade och diade!

    Mellanlandning på matgatan

    Direkt ombyte till badkläder och samling en halvtimme senare i hotellobbyn för en vandring mot Tortuga Bay via matgatan för ett lunchstopp. Lunchdealen för fem dollar var idag helt otroligt god. Plantanas med ost till snacks, fisksoppa till förrätt och stekt tonfiskkotlett med räksås och ris till huvudrätt. Tonfisken var kanon. Jag har aldrig ätit tonfisk annat än ur burk tidigare men det lär jag göra igen. Inte ett ben och köttet smakade finfint. Till detta serverades nypressad citronjuice. Dessutom jobbar de ekovänligt så det gör det ju bra även miljömässigt. Och allt för fem dollar, otroligt!

    Mot Tortuga Bay

    Det blev en ganska varm promenad i ungefär 3 kilometer innan vi kom fram till havet vars vågor brusade in över en kritvit strand. Men vi var inte framme än för här och var hade de hängt upp röda flaggor så bada var det inte tal om på den här stranden. I slutet av stranden låg det mängder av Vattenleguaner, säkert uppåt trettiostycken, och dåsade i solen. Det är verkligen coola djur det också. De ser ut som små urtidsdinosaurier. De verkar dock inte bry sig så mycket om oss människor om fotograferar dem för fullt.

    Galapagos-202309

    Om du ser allra längst bort så var det där vi vek av till höger
    mot stranden där vi äntligen fick bada.

    Galapagos-202309

    Första klungan av vattenleguaner, hur många som helst,
    som gosade i sanden.

    När vi gick runt hörnan till nästa strand blev havet lugnt och fint, knappt en krusning på vattenytan. Vi var snabbt ur kläderna och i vattnet som svalkade så där lagom skönt. Och hade man inte kunnat simma så fanns det ingen risk att sjunka, man flyter ju som en kork här! Igår när vi snorklade över hajarna gick det knappt att ta bentag utan att benen åkte genom vattenytan. Efter en lång skön bad- och relaxstund vidtog den lika långa och varma promenaden tillbaka igen.

    Galapagos-202309

    Faktiskt en äkta Darwin black finch
    som de heter häromkring.

    Galapagos-202309

    Lyckades till slut få till en schyst bild på en pelikan.

    Galapagos-202309

    Om det fanns en favoritbild på sjölejon tidigare så kommer en favoritbild på vattenleguaner här!

    Sista kvällen med gänget

    Kvällen avslutades på en riktigt fin restaurang som hette Le Jardin. Fortfarande mätt efter lunchen beställde jag bara en vegansallad men den var så där tjusigt upplagd med friterade risnudlar på toppen. Lasse passade på att äta en sista galapagosfisk med både räkor och bläckfisk till. Fisk och skaldjur kan de laga bra här på Galápagos, och nyfångat är det!

    Galapagos-202309

    Sista betalningen för sista middagen på Galápagos!



  • En missad landning, ett återbesök samt en reflektion

    Vi lämnar Galápagos och återvänder till Quito samt sammanfattar våra intryck av veckan som gått.

    Idag var det dags att lämna Galápagos. Tiden har flugit iväg, samtidigt som det känts betydligt längre än det verkligen varit. Bara sju dagar men vi har upplevt och sett så mycket.

    Vi åt frukost vid sjutiden och halvåtta satt vi fart mot färjeläget på norra änden av ön. Vi gjorde ett kort stopp i den lilla byn Maurice bodde och några handlade lokalproducerade kaffebönor samt kaffegodis (kaffebönor doppade i choklad).

    Tillbaks till Quito

    Väl framme vid flygplatsen var det som vanligt ett gäng kontroller och annat samt en stunds väntan innan planet kom iväg.

    Baltra Galapagos

    En sista bild på en leguan innan det var dags att kliva in i avgångshallen.

    Vi körde samma rutt som hit med ett stopp i Guayaquil. Det mest spännande med resan var väl att piloten misslyckades att lada i Quito vid första försöket. Efter en kort sväng och ett omtag studsade vi dock ner på landningsbanan och kunde kliva ur utan problem. Faktiskt första gången det händer mig och då har jag flugit en del trots allt. Men Maria har varit med om det förut.

    Vi sa farväl till en av deltagarna redan på flygplatsen. Hon skulle med ett flyg till Mexico city för att ansluta till sin femtiodagars gruppresa i Centralamerika. Vi är verkliga rookies i det här gänget.

    När vi kom tillbaks till hotellet var vi ändå rätt trötta så det slutade med en middag på hotellet och en omgång tvättande innan det blev dags att sova.

    Reflektion över våra intryck av Galápagos

    Det är svårt att sammanfatta en vecka som denna. Sett på bebyggelsen etc var det ibland lätt att tro att man var i Thailand eller liknande men den bilden skingrades snart när man såg ett sjölejon ligga och vila mitt bland folk. Egentligen är det nog det som fastnade mest. Att djur och människor tycks leva sida vid sida på ett helt annat sätt än vi är vana vid.

    Känslan är att de jobbar hårt med att försöka återställa allt människan ställt till med men att resurserna inte riktigt räcker. Samt att saker tar tid även om de försökte förmedla att det går åt rätt håll. De flesta hotellen tänker ekologiskt, vatten finns att fylla på i egna flergångsflaskor tillexempel och dessutom är flygplatsen på Galapagos den första i världen som är ekocertifierad.

    Öarna

    Vi funderade på vilken av öarna vi gillade bäst men de är så olika att vi har svårt att välja. Floreana med sitt lugn där inte mycket hände passade oss jättebra. Möjligen var maten bättre på de andra ställena men ett par dagar till med att bara njuta av lugnet och titta på djurlivet hade funkat fint.

    Sen har vi Isabela där vi upplevde den bästa snorklingen och de finaste solnedgångarna. Mer utbud av mat och en fantastisk sandstrand som så klart funkar bättre när det inte blåser.

    Till sist Santa Cruz som är en livlig liten stad dit alla såklart kommer. Den kanske passar just oss sämst men det är inget man ska missa. Här fanns också det absolut godaste kaffet att köpa!

    Årstiden

    När vi var där var det lågsäsong, vilket vi gillar. Mest folk är det, enligt guiden, när folk har semestrar. Så juni till augusti och runt jultid till exempel. Nackdelen med den tid vi var där är att det alltid nästan blåser. Båtturerna mellan öarna och badandet blir jobbigare. Jag tror kanske att om jag hade valt en kryssning så är nog inte den här tiden den bästa. Lugnare är det i början av året men då faller också mer regn.

    Kommer vi tillbaks? En jättebra fråga men som Maria skrev tidigare, troligen inte. Och det beror absolut inte på att vi inte vill, det är bara att det finns så mycket annat att se i världen.

    4 svar till ”En missad landning, ett återbesök samt en reflektion”

    1. Profilbild för Lina
      Lina

      Galápagos låter som ett riktigt paradis. Har kikat på en del videos och sånt, ska bli kul att se era bilder!

    2. Profilbild för Maria Lundström
      Maria Lundström

      Det ÄR ett paradis! Hoppas att det får fortsätta så och att de inte blir så mycket turister att naturen börjar ta skada.

    3. Profilbild för Birgitta Johansson
      Birgitta Johansson

      Vad vackert

      1. Profilbild för Lasse

        Åk hit vet ja! Ni kommer inte ångra er! Jag tänker fortfarande tillbaks på tiden här på Galápagos med värme. Så annorlunda!