Vi lämnar Galápagos och återvänder till Quito samt sammanfattar våra intryck av veckan som gått.
Idag var det dags att lämna Galápagos. Tiden har flugit iväg, samtidigt som det känts betydligt längre än det verkligen varit. Bara sju dagar men vi har upplevt och sett så mycket.
Vi åt frukost vid sjutiden och halvåtta satt vi fart mot färjeläget på norra änden av ön. Vi gjorde ett kort stopp i den lilla byn Maurice bodde och några handlade lokalproducerade kaffebönor samt kaffegodis (kaffebönor doppade i choklad).
Tillbaks till Quito
Väl framme vid flygplatsen var det som vanligt ett gäng kontroller och annat samt en stunds väntan innan planet kom iväg.

En sista bild på en leguan innan det var dags att kliva in i avgångshallen.
Vi körde samma rutt som hit med ett stopp i Guayaquil. Det mest spännande med resan var väl att piloten misslyckades att lada i Quito vid första försöket. Efter en kort sväng och ett omtag studsade vi dock ner på landningsbanan och kunde kliva ur utan problem. Faktiskt första gången det händer mig och då har jag flugit en del trots allt. Men Maria har varit med om det förut.
Vi sa farväl till en av deltagarna redan på flygplatsen. Hon skulle med ett flyg till Mexico city för att ansluta till sin femtiodagars gruppresa i Centralamerika. Vi är verkliga rookies i det här gänget.
När vi kom tillbaks till hotellet var vi ändå rätt trötta så det slutade med en middag på hotellet och en omgång tvättande innan det blev dags att sova.
Reflektion över våra intryck av Galápagos
Det är svårt att sammanfatta en vecka som denna. Sett på bebyggelsen etc var det ibland lätt att tro att man var i Thailand eller liknande men den bilden skingrades snart när man såg ett sjölejon ligga och vila mitt bland folk. Egentligen är det nog det som fastnade mest. Att djur och människor tycks leva sida vid sida på ett helt annat sätt än vi är vana vid.
Känslan är att de jobbar hårt med att försöka återställa allt människan ställt till med men att resurserna inte riktigt räcker. Samt att saker tar tid även om de försökte förmedla att det går åt rätt håll. De flesta hotellen tänker ekologiskt, vatten finns att fylla på i egna flergångsflaskor tillexempel och dessutom är flygplatsen på Galapagos den första i världen som är ekocertifierad.
Öarna
Vi funderade på vilken av öarna vi gillade bäst men de är så olika att vi har svårt att välja. Floreana med sitt lugn där inte mycket hände passade oss jättebra. Möjligen var maten bättre på de andra ställena men ett par dagar till med att bara njuta av lugnet och titta på djurlivet hade funkat fint.
Sen har vi Isabela där vi upplevde den bästa snorklingen och de finaste solnedgångarna. Mer utbud av mat och en fantastisk sandstrand som så klart funkar bättre när det inte blåser.
Till sist Santa Cruz som är en livlig liten stad dit alla såklart kommer. Den kanske passar just oss sämst men det är inget man ska missa. Här fanns också det absolut godaste kaffet att köpa!
Årstiden
När vi var där var det lågsäsong, vilket vi gillar. Mest folk är det, enligt guiden, när folk har semestrar. Så juni till augusti och runt jultid till exempel. Nackdelen med den tid vi var där är att det alltid nästan blåser. Båtturerna mellan öarna och badandet blir jobbigare. Jag tror kanske att om jag hade valt en kryssning så är nog inte den här tiden den bästa. Lugnare är det i början av året men då faller också mer regn.
Kommer vi tillbaks? En jättebra fråga men som Maria skrev tidigare, troligen inte. Och det beror absolut inte på att vi inte vill, det är bara att det finns så mycket annat att se i världen.

4 svar till ”En missad landning, ett återbesök samt en reflektion”
Galápagos låter som ett riktigt paradis. Har kikat på en del videos och sånt, ska bli kul att se era bilder!
Det ÄR ett paradis! Hoppas att det får fortsätta så och att de inte blir så mycket turister att naturen börjar ta skada.
Vad vackert
Åk hit vet ja! Ni kommer inte ångra er! Jag tänker fortfarande tillbaks på tiden här på Galápagos med värme. Så annorlunda!