Jorden runt på 90 dagar

Vår andra dag på resan. Vi utforskar Madrid promenerande och letar även efter lite plastburkar som folk gömt i stan. Njuter av får första egentliga semesterdag och har det mest bra!

Vaknade tidigare än vi behövde men ändå redo för vad dagen hade att erbjuda. Efter att försökt slöa en stund gick vi till slut ner och frukost. Vi var före det flesta men så var klockan bara vid pass halv åtta eller så. Kanske kommer vi sova längre vad det lider. Frukosten här var för övrigt utmärkt och en positiv överraskning. Men deras version av av café largo gav en Balookänsla om ni förstår vad jag menar. När maskinen tyckte den bryggt färdigt var det med förvåning jag såg på innehållet. Vi var inte ensamma om den känslan, det var fler som tittade snett och tänkte ”jösses…” såg vi.

Utsikt från hotellfönstret. Tja, vad ska man säga.

Vi gjorde oss sedan iordning och begav oss ut på stan utan några större planer egentligen. Hotellet ligger hyggligt centralt och några minuter uppför gatan utanför hotellet är man inne i det som i guideboken har en förstorad karta med rubriken centrala Madrid.

El Rastro

Vi gjorde som vi brukar när vi inte har en aning om vad vi ska göra; öppnade geocachingappen och kikade på närliggande platser. Oftast leder de oss rätt på fina platser och så även denna gång. Närmast oss på kartan föreslog appen att vi skulle se El Rastro. El Rastro är namnet på själva loppmarknaden som genomförs på platsen vi hamnade på. Men tyvärr var det inte söndag idag så därför var det ingen loppmarknad. Vi kommer vara i Quito när det är dags för loppmarknad nästa gång men platsen var likväl fin och väl värd ett besök. Och någon cache lyckades vi väl logga också ja.

Plaza Mayor

Nästa stopp på promenaden blev Plaza Mayor. Det är nog en plats som står i typ alla guideböcker som handlar om Madrid kan jag tro. Känslan när vi klev in på torget var nog ändå, oj vad litet 🙂 . Alla som varit i t.ex. Kraków kan nog relatera. Men när den känslan gått över och vi började titta på vad vi såg var det ändå en väldigt trevlig plats att besöka och väggmålningarna är ju helt fantastiska! Det kändes kanske som torget just höll på att vakna och att platsen ännu inte helt vaknat till liv. Turistfällorna runt torget höll fortfarande på att öppna upp genom frambärning av bord och annat.

Operahuset och Palacio Real De Madrid

Vad skulle vi göra härnäst då? Vi konsulterade guidebok och geocachingapp och bestämde oss för att dra oss mot kungliga slottet. Vi passerade då först operahuset, som ju är en plats vi ofta tycks hamna vid längs våra promenader i olika städer. En vacker byggnad med en fin cache alldeles i närheten, men som ’ändå inte stack ut på ett spektakulärt sätt som operahus av någon anledning ofta gör.

Ett stenkast bort från operahuset ligger så Kungliga slottet, Palacio Real De Madrid. En minst sagt pampig byggnad med en minst sagt pampig kö av turister som köade för att få chansen att se insidan. Vi bestämde oss för att aningen komma tillbaks en annan dag i tid eller vid ett annat tillfälle. Tiden får utvisa vad som händer. Vi turistar ofta från utsidan och och är väl fullt nöjda med det. Med det sagt så får man nog inte missa den här platsen om ni besöker Madrid. Den får i många stycken Stockholms slott att se ut som ett litet torp kan jag tycka. Vi gick runt och kikade på hus och utsikt innan vi bestämde oss för nästa mål.

En kunglig park

Om man tar sig sydväst om slottet erbjuds man av en minst sagt mäktig vy över delar av Madrid. Vi beundrade utsikten en stund medans vi funderade över var vi skulle ta vägen här näst. Nedanför slottet breder en stor park ut sig som stod omnämnd i guideboken, nämligen Jardines Campo Del Moro. Det lät som en plats väl värd ett besök och vi tog oss därför ner för kurviga backar och in i parken. En helt klart trevlig plats där vi flanerade runt och fick en massa ny kunskap och upplevelser med extra hjälp av någon cache som låg i området.

Eftermiddag med folkliv

Nu började det dock bli dags för en mat- och dryckespaus. Egentligen hade det nog varit det ett tag men semesterkänslan och det allmänna välbefinnandet gjorde nog att vi missade signalerna som mat- och sov-klockan larmat om ett tag vid det här laget. Vi tog oss därför upp mot innerstaden igen och passerade slottet och tog oss in i de smala gränderna i centrala Madrid. Det är svårt att se sig mätt här! Att hitta nån stan att få sig nåt kallt och nåt att äta är inte jättesvårt och vi valde till sist ett ställe där det såg ut som det mest satt folk från Madrid.

Det är verkligen svårt att se sig mätt.

Avsmakning av vår första matutmaning

Vi kikade och beställde snabbt varsin pinto de cerveza och Patata Brava. Nu skulle vi äntligen få smaka äkta varan av en av de matutmaningar vi pysslat med innan resan! Känslan var väl att vi lyckats riktigt bra med själva potatisen men grovt underskattat hur stark såsen skulle vara. Jag tror ändå vi misstänkte att så var fallet och att det därför inte kom som en överraskning. Gott var det dock och vi förstår varför det listas som en favorit.

Patata Bravas, äkta varan

Vi satt länge och njöt av stämningen och kikade på alla människor som gick förbi. Jag kan känna att jag nog skulle kunna trivas i den här staden. Känslan är varm och människor verkar verkligen trivas. Dock behöver jag nog ett par tre år till med duolingo innan. På ett plan är det en viss tillfredställelse att inse att det går att förstå lösryckta brottstycken ur vad människor pratar om (även om de pratar löjligt snabbt) och att det går att förstå desto mer av vad jag läser, men det är minst sagt en god bit av kunskap som återstår. Vi har dock en dryg månads semestrande kvar i länder där vi kommer marineras i spanska så vem vet vad som händer.

Efter att ha suttit i ett par timmar och småpratat och upplevt Madrid tog vi oss tillbaks mot hotellet. Vi stannade till vid en Supermercado längs vägen och köpte med oss lite gott. När vi sedan var tillbaks var känslan att det nog trots allt fick räcka för idag. För som vi brukar säga; det är ju en dag i morgon också!

Sammanfattningsvis

Det här har nog varit en typiskt se-staden-på-vårt-vis-dag skulle jag säga. Möjligen lite mindre promenerande (enbart knappt 18 000 steg och 1,3 mil) men massor av upplevelser som vi tar med oss hem som varma minnen. Och ändå är det tre månader av minnen kvar som bara ligger som ett pärlband och väntar på oss. Priviligierad är väl ett ord som ligger nära till hands en kväll som denna.

Vår andra, hela dag i Madrid. Vi shoppar, besöker de centrala delarna av Madrid och förundras över alla konstverk. Avslutar promenaden i en jättepark och äter gott på kvällen.

Idag vaknade vi till ett molnigt men varmt Madrid. En ordentlig regnskur kom vid frukostdags men annars har det varit uppehåll. Luftfuktigheten måste dock vara riktigt hög för bara man går ut känns det som det ångar om en.

Planering för dagen

Vår mission för idag var att köpa en tröja till Lasse som inte hittade någon han ville ha med sig hemifrån. Madrid ska vara en bra shoppingstad för den som är intresserad. Det finns många vintage- och designbutiker. För att inte tala om små skobutiker med en massa roliga skor i kul färger. Hade vi åkt direkt hem så hade packningen blivit betydligt tyngre på vägen hem kan jag säga! Egentligen är ju inte shopping ett nöje för någon av oss direkt, men när det gäller kul och billiga skor…

Vi hade redan igår sett ut ett köpcenter som vi trodde passade oss. Ett som hade allt möjligt på samma ställe. Vi gillar stora affärer som har allt från kläder och husgeråd till mat, typ gamla B&W och Big C i Thailand. På vägen dit passerade vi Lefties, en affär med vanliga kläder till vanliga priser. Hittade en schysst blå tröja och då blev det ju inte aktuellt med det andra köpcentret.

Geocaching

Istället letade vi upp lite geocacher som låg bra till för en logg. Vi startade på Puerta del Sol som är ett ganska stort torg med en massa turister trots den ganska tidiga förmiddagen och det gråmulna vädret. Det är även här som Madrids kommunstyrelse huserar. Utanför kommunhuset finns 0-kilometersmärket varifrån alla avstånd i det spanska riksvägnätet mäts ifrån.

I den här staden finns gott om virtuella– och adventurecacher. Vi fortsatte vidare från torget mot en adventurecache som skulle ta oss till Plaza del Cibeles. Tyvärr fastnade vi redan på andra steget. Efter att ha letat en god stund utan att finna det betonglock som skulle ha en sifferkod gav vi upp. Kanske en annan gång…

Parque del Retiro

Vårt nästa mål blev en av Madrids stora parker, Parque del Retiro. Överallt ses spår på marken av skyfallen i söndags. Marken är gropig efter att regnvatten forsat fram och fortfarande finns ordentliga vattenpölar här och var. Det känns som att marken riktigt ångar i den 29 gradiga värmen. Även här blev vi guidade genom parken av en adventurecache. Flera fina statyer och byggnader fanns till beskådan i den här jätteparken och dessutom även utegym och lekytor för den yngre generationen.

Kristallpalatset, Palacio de Cristal, från 1887.

En ganska stor damm med tillika ganska stor kö till de roddbåtar man kunde hyra fanns också. Det känns som att detta är en park som även Madridborna använder i sitt vardagsliv. Härligt! Vi hittade en bänk i skuggan där vi styrkte oss med varsitt äpple och nån muffinsvariant som vi köpte igår.

Kvällskvisten

Klockan går fort när man har roligt och vi hade ett stopp kvar idag. Ytterligare en butik att besöka. Efter att ha bett om hjälp med vägen från Googlemaps konstaterade vi att den låg typ 100 meter förbi vårt hotell. Passade därför på att ta en välförtjänt paus på rummet innan kvällen tog vid med middag på stan och den där butiken vi skulle till. 🙂

När vi väl tog oss iväg ut på stan igen konstaterade vi att vi inte kan det där med spanska tider än. De flesta små butiker hade fortfarande stängt för siesta. Mycket färre människor på stan också. Vi gick runt ett bra tag för att hitta något hyfsat ställe att äta på men hade svårt att bestämma oss. Till slut satte vi oss och tog något att dricka för att samtidigt leta efter någon restaurang på internet som kändes bra. Till slut blev det Pajaritos Mojados som fick äran att ha oss som gäster. Ett kul litet ställe där allt kändes som hemmasnickeri. Alla bord och stolar var omaka och väggarna dekorerade med ruffa konstverk.

Menyn fanns bara på spanska och servitören hade lite bekymmer med engelskan så vi gamblade och tog helt enkelt det han tipsade om. Det blev något mellanting av hamburgare och köttmacka. Hur som helst var det gott! Vi måste bli bättre på att hitta en lagom tid för middag. Här äter man sent på kvällen och jag misstänker att det är samma sak i Sydamerika.

Pajaritos Mojados

Dagens reflektioner

Den ena av dagens reflektioner är att Madrid inte är platt. Inte alls platt faktiskt! Många långa backar med ordentlig lutning gör att benen känns lite tröga så här efter en dags promenerande.

Den andra reflektionen är hur mycket konst det är överallt. Från utsmyckning på husen, statyer och målningar till små utsmyckningar på gatunamnskyltarna. Det gäller bara att titta upp ibland.

Den tredje reflektionen är ”Ät i tid!” Innan blodsockret blir för lågt. Tur att vi känner varandra sedan länge och vet hur vi fungerar

Vi beger oss ut på nya äventyr och upptäcker fler stadsdelar av Madrid. Kommer också till insikt om att det är knepigt att vara i ur fas med resten av omgivningen.

Vi vaknade som vanligt vid sjutiden och drog oss en stund innan det var dags för frukost. Mindre folk idag och lika gott. Det här är nog ett liv som går att vänja sig vid.

Planering av dagen

Idag hade vi en minst sagt oplanerad och blank dag. Men ännu hade vi inte gjort det vi brukar göra när vi är på besök i någon Europeisk stad; att testa de kommunala färdmedlen. Vad vi läst har Madrid ett utmärkt trafiknät av bussar och tunnelbanor som ska göra det enkelt att ta sig runt i staden. Så det fick det bli vilket kändes som en helt överkomlig och kul uppgift för dagen.

Vi började med att se ut en av de två återstående stadsdelarna som vår guidebok täckte. Vi valde vad som egentligen är två stadsdelar nämligen Salamanca och Recoletos. Enligt guideboken ska det vara ett område för den lite rikare delen av Madridborna och var en gång i tiden stadsdelen med Francoregimens starkaste anhängare.

Salamanca

Vi vandrade upp för gatan och in på första tunnelbanestation. Efter lite hjälp att förstå hur biljettmaskinen funkade hade vi fått fatt i varsin turistbiljett som täckte två dagars fritt resande i Zon A (Ett stort område som räcker hela vägen ut till flygplatsen). Det kostade 14.20€ per person vilket kändes helt överkomligt.

På väg ner till tunnelbanestationen La Latina

Sedan var det premiärdags! Den linje (gröna) som gick här visade sig ta oss hela vägen till Núñez de Balboa som låg allra längst norrut på området i vår guidebok. På stationerna var det riktigt varmt men så snart man klev in i tågen var det svalt och skönt. Luftkonditionering är bra grejor!

När vi klev ut var det en rätt stillsam stadsdel som mötte oss. Här var alla gator raka och breda och folk var lite prydligare klädda än inne i centrum och de äldre delarna vi hittills varit i. Butikerna såg dyrare ut och husen var möjligen mer välskötta, även om det generellt sett inte är särskilt rufft på de platser vi hittills varit. Men visst andades det mer av pengar måste man väl ändå tillstå.

Museo de Escultura de Aire Libre

Vi vandrade ner mot centrum och hamnade som första stopp på Museo de Escultura de Aire Libre. Det är ett friluftsmuseum med skulpturer under bron där Calle de Juan Bravo passerar över den breda avenyn Paseo de la Castellana. Under bron finns ett antal statyer gjorda av riktigt kända spanska konstnärer såsom Eduardo Chillida, Joan Miró och Pablo Serrano. För att få lite mer information tog vi hjälp av den Adventurecache som någon så vänligt lagt ut.

Efter den kulturupplevelsen fortsatte vi söderut längs Paseo de la Castellana och passerade Plaza de Colón. Mitt i rondellen står ett 17 meter högt monument med en staty av Christofer Columbus. Vi såg också den största spanska flagga vi någonsin sett, även om vi tyckte det blåste för lite idag för att den skulle göra sig rättvisa.

Paseo de Recoletos och Casa de las Siete Chimenas

Den återstående delen av Paseo de la Castellana ner till Plaza de Cibeles har en bredare och mer lummigt gångavsnitt mellan körbanorna. Här finns fina kaféer och matställen med priser som gjorde att vi avstod. Den sträckan kallas också Paseo de Recoletos och var definitivt ett trevligt promenadstråk i vilket fall.

Vi gick sträckan ner och kom sen till platser vi varit de båda tidigare dagarna i staden. En titt i guideboken gjorde att vi insåg att vi missat att se ett av Madrids mest välbevarade boningshus, Casa de las siete Chimenas som ligger alldeles i närheten. Längs vägen passerade vi förbi plasten där vår letande efter svaret på en adventurecachefråga fick ett snöpligt slut i går. Det gick lika dåligt i dag som i går får vi väl erkänna.

Här är den; Casa de las siete Chimenas, byggt omkring 1570

Nya äventyr

Efter att sett den byggnaden visste vi inte säkert vad vi skulle hitta på. Men vi hade ju ett busskort nu så varför inte använda det? Sagt och gjort tog vi oss ner till närmsta tunnelbanestation och bestämde oss för att ta tåget till ändstationen. Tåget vi tåg var linje 2 norr ut så vi kom dock inte så långt. Ganska snart nådde vi ändstationen Cuatro Caminos. Det räckte dock för att ta oss utanför vår guideboks täckningsområde.

När vi klev upp på gatuplan var det en typiskt stadsbild som mötte oss. Den spontana känslan var att detta kunde vara i vilken större europeisk stad som helst. Men vi behövde inte gå långt innan det dök upp små uteserveringar längs gatorna med enstaka människor som satt på enkla stolar med lite tapas eller bara en öl eller ett glas vin. Då försvann snabbt känslan av att detta var vilken stad som helst.

Nu började värmen, segheten och hungern komma och visa av erfarenhet visste vi att det var smart att stanna till innan det blev jobbigt. Vi valde, vanan till trots, att slå oss ner på ett helt obefolkat ställe. Känslan som tomma ställen inger att det nog inte är nåt vidare medan befolkade ställen är bra ställen. Det är väl som vi och många andra väljer.

Tänk vad en Cerveza och en Bocadillo kan göra för humöret.

Hur som helst; vi slog oss ner och fick snabbt en kall cerveza medan vi funderade över nåt att äta. Det blev varsin bocadillo med kyckling som smakade helt ok. Vi kände livsandarna återvända och bestämde oss för att ta oss tillbaks till hotellet för ytterligare någon till kall. Numer tog vi dock oss runt i T-banenätet som proffs och snabbt var vi tillbaks till hotellet.

Vi gillade verkligen utseendel på telefonladdarna på stationerna.

Tillbaks till hotellet

Passade nu på att köra en handtvätt av lite kläder. Den närmaste tiden efter Madrid innebär en hel del resande mellan hotell och det kan nog bli knepigt att få saker torra kanske. Vi är dock fortfarande i experimentstadiet kan man säga.

Planerna för kvällen smiddes medans vi sammanfattade dagens upplevelser. Kanske skulle vi se om vi kunde få en Paella möjligen? Maria letade runt och fastnade för en restaurang vid tunnelbanestationen Noviciado som skulle servera riktigt bra Paella. Det lät som en bra plan! En bit efter klockan sju gav vi oss ut på stan och kom väl lite fortare än vi trodde fram till restaurangen. Öppet var det men ändå inte riktigt. Vi var väl typ först och köket hade inte öppnat ännu. Dessutom hade de bara Paella till söndag lunch. Hmm, det framgick ju inte direkt.

Kvällsvandring i Madrid

Så, vad göra; vi gick en sväng o området men insåg snabbt att vi är helt ur fas med Madridborna. Det är löjligt tidigt för mat helt enkelt. Vi bestämde oss för att se om vi kunde finna nån matinspiration vid turistfällorna runt Plaza Mayor istället. Vi gick en sväng och återkom till ett ställe vi besökt tidigare. Slog oss ner men idag hade de ingen mat. Jaha, men ölen var god i alla fall. Vi satt och mös och tiden gick och med den minskade också hungern. Att äta vid pass nio-tio passar nog oss väldigt dåligt för när vi reste oss vid den tiden hade restaurangerna vaknat! Nu var det full kommers och borden var fulla med hungriga människor. Vår hunger hade vid det här laget gått över dock.

På vägen hemåt passerade vi förbi Mercado San Miguel och det var en upplevelse i sig. Synd bara att vi inte var hungriga längre. Men, om man inte hittar något att äta här så vete sjutton.

Närmaste vägen hem tog oss därefter förbi en gata full med restauranger och uteserveringar. Massor med folk men synd att vi inte var hungriga längre 😉 .

Den här gatan bjuder på mat, men senare än vi skulle önska.

Till sist var vi framme vid hotellet igen. Jag hoppas verkligen att vi kommer in i det tempo som gäller här. Det lär ju vara samma sak när vi inom kort styr kosan åt sydväst och Quito.