Vår andra dag på resan. Vi utforskar Madrid promenerande och letar även efter lite plastburkar som folk gömt i stan. Njuter av får första egentliga semesterdag och har det mest bra!

Vaknade tidigare än vi behövde men ändå redo för vad dagen hade att erbjuda. Efter att försökt slöa en stund gick vi till slut ner och frukost. Vi var före det flesta men så var klockan bara vid pass halv åtta eller så. Kanske kommer vi sova längre vad det lider. Frukosten här var för övrigt utmärkt och en positiv överraskning. Men deras version av av café largo gav en Balookänsla om ni förstår vad jag menar. När maskinen tyckte den bryggt färdigt var det med förvåning jag såg på innehållet. Vi var inte ensamma om den känslan, det var fler som tittade snett och tänkte ”jösses…” såg vi.

Utsikt från hotellfönstret. Tja, vad ska man säga.

Vi gjorde oss sedan iordning och begav oss ut på stan utan några större planer egentligen. Hotellet ligger hyggligt centralt och några minuter uppför gatan utanför hotellet är man inne i det som i guideboken har en förstorad karta med rubriken centrala Madrid.

El Rastro

Vi gjorde som vi brukar när vi inte har en aning om vad vi ska göra; öppnade geocachingappen och kikade på närliggande platser. Oftast leder de oss rätt på fina platser och så även denna gång. Närmast oss på kartan föreslog appen att vi skulle se El Rastro. El Rastro är namnet på själva loppmarknaden som genomförs på platsen vi hamnade på. Men tyvärr var det inte söndag idag så därför var det ingen loppmarknad. Vi kommer vara i Quito när det är dags för loppmarknad nästa gång men platsen var likväl fin och väl värd ett besök. Och någon cache lyckades vi väl logga också ja.

Plaza Mayor

Nästa stopp på promenaden blev Plaza Mayor. Det är nog en plats som står i typ alla guideböcker som handlar om Madrid kan jag tro. Känslan när vi klev in på torget var nog ändå, oj vad litet 🙂 . Alla som varit i t.ex. Kraków kan nog relatera. Men när den känslan gått över och vi började titta på vad vi såg var det ändå en väldigt trevlig plats att besöka och väggmålningarna är ju helt fantastiska! Det kändes kanske som torget just höll på att vakna och att platsen ännu inte helt vaknat till liv. Turistfällorna runt torget höll fortfarande på att öppna upp genom frambärning av bord och annat.

Operahuset och Palacio Real De Madrid

Vad skulle vi göra härnäst då? Vi konsulterade guidebok och geocachingapp och bestämde oss för att dra oss mot kungliga slottet. Vi passerade då först operahuset, som ju är en plats vi ofta tycks hamna vid längs våra promenader i olika städer. En vacker byggnad med en fin cache alldeles i närheten, men som ’ändå inte stack ut på ett spektakulärt sätt som operahus av någon anledning ofta gör.

Ett stenkast bort från operahuset ligger så Kungliga slottet, Palacio Real De Madrid. En minst sagt pampig byggnad med en minst sagt pampig kö av turister som köade för att få chansen att se insidan. Vi bestämde oss för att aningen komma tillbaks en annan dag i tid eller vid ett annat tillfälle. Tiden får utvisa vad som händer. Vi turistar ofta från utsidan och och är väl fullt nöjda med det. Med det sagt så får man nog inte missa den här platsen om ni besöker Madrid. Den får i många stycken Stockholms slott att se ut som ett litet torp kan jag tycka. Vi gick runt och kikade på hus och utsikt innan vi bestämde oss för nästa mål.

En kunglig park

Om man tar sig sydväst om slottet erbjuds man av en minst sagt mäktig vy över delar av Madrid. Vi beundrade utsikten en stund medans vi funderade över var vi skulle ta vägen här näst. Nedanför slottet breder en stor park ut sig som stod omnämnd i guideboken, nämligen Jardines Campo Del Moro. Det lät som en plats väl värd ett besök och vi tog oss därför ner för kurviga backar och in i parken. En helt klart trevlig plats där vi flanerade runt och fick en massa ny kunskap och upplevelser med extra hjälp av någon cache som låg i området.

Eftermiddag med folkliv

Nu började det dock bli dags för en mat- och dryckespaus. Egentligen hade det nog varit det ett tag men semesterkänslan och det allmänna välbefinnandet gjorde nog att vi missade signalerna som mat- och sov-klockan larmat om ett tag vid det här laget. Vi tog oss därför upp mot innerstaden igen och passerade slottet och tog oss in i de smala gränderna i centrala Madrid. Det är svårt att se sig mätt här! Att hitta nån stan att få sig nåt kallt och nåt att äta är inte jättesvårt och vi valde till sist ett ställe där det såg ut som det mest satt folk från Madrid.

Det är verkligen svårt att se sig mätt.

Avsmakning av vår första matutmaning

Vi kikade och beställde snabbt varsin pinto de cerveza och Patata Brava. Nu skulle vi äntligen få smaka äkta varan av en av de matutmaningar vi pysslat med innan resan! Känslan var väl att vi lyckats riktigt bra med själva potatisen men grovt underskattat hur stark såsen skulle vara. Jag tror ändå vi misstänkte att så var fallet och att det därför inte kom som en överraskning. Gott var det dock och vi förstår varför det listas som en favorit.

Patata Bravas, äkta varan

Vi satt länge och njöt av stämningen och kikade på alla människor som gick förbi. Jag kan känna att jag nog skulle kunna trivas i den här staden. Känslan är varm och människor verkar verkligen trivas. Dock behöver jag nog ett par tre år till med duolingo innan. På ett plan är det en viss tillfredställelse att inse att det går att förstå lösryckta brottstycken ur vad människor pratar om (även om de pratar löjligt snabbt) och att det går att förstå desto mer av vad jag läser, men det är minst sagt en god bit av kunskap som återstår. Vi har dock en dryg månads semestrande kvar i länder där vi kommer marineras i spanska så vem vet vad som händer.

Efter att ha suttit i ett par timmar och småpratat och upplevt Madrid tog vi oss tillbaks mot hotellet. Vi stannade till vid en Supermercado längs vägen och köpte med oss lite gott. När vi sedan var tillbaks var känslan att det nog trots allt fick räcka för idag. För som vi brukar säga; det är ju en dag i morgon också!

Sammanfattningsvis

Det här har nog varit en typiskt se-staden-på-vårt-vis-dag skulle jag säga. Möjligen lite mindre promenerande (enbart knappt 18 000 steg och 1,3 mil) men massor av upplevelser som vi tar med oss hem som varma minnen. Och ändå är det tre månader av minnen kvar som bara ligger som ett pärlband och väntar på oss. Priviligierad är väl ett ord som ligger nära till hands en kväll som denna.