Åka Siljan runt, hur kom det sig? Vi ville göra någonting denna annorlunda sommar och bestämde att två hotellnätter borde fungera fint, rådande pandemi till trots. En resa norrut i Dalarna och se lite av trakterna kring Mora kändes lockande. Kanske också besöka Rovdjursparken i Orsa Grönklitt. Sagt och gjort bokade vi en två dagars övernattning i Mora och begav oss ut på road trip!

Lördagen – En bilresa, God Tapasmat och lite Geocaching

Det var lite dystert väder när vi gav oss iväg from Hedemora på den ca två timmar långa bilturen upp mot Mora. Vi tog vägen via Falun, mest för att få lite omväxling och efter lite småstopp längs vägen kom vi fram till hotellet. Ett helt ok och glest befolkat hotell med trevliga rum. Upplägget var klart pandemianpassat vilket kändes bra.

För dagens middag vandrade vi iväg ner på staden och hittade mysiga restaurangen Helt Enkelt. Här beställde man vällagade minirätter, i Tapasformat. Vi beställde ett gäng av olika goda rätter som vi mumsade på en lång stund. Mysigt att komma ut också även om saker inte riktigt är som de brukar.

Kvällscachning i Mora. Var kan den vara?

Efter att ha ätit oss mätta hade det hunnit bli mörkt. Vi bestämde oss för att ta en tur ner mot stranden och leta upp några geocharer innan vi klev in på hotellet igen för att ta det lugnt och försöka lösa några mysteries innan det blev sovdags.

Söndagen – En trevlig biltur, vacker natur och spännande kultur

Idag hade vi bestämt oss för att fara Siljan runt. Den östra sidan av Siljan har man ju åkt på massor av gånger men aldrig på den västra sidan. Idag var det dags dock!

Vi började med att äta god frukost. Det är något visst med hotellfrukostar. Att få sitta lång tid och småprata och välja av utbudet är något av det bästa med hotellövernattningar kan jag tycka.

Efter frukosten gav vi oss iväg väster och söder ut. Vi stannade först till vi platsen för finalen av det frågetecken som nån illvillig placerat starten av alldeles i närheten av vårt hotell. Så kan vi ju inte ha det. Därefter begav vi oss iväg på riktigt.

Första stoppet blev vid Bärsgard, en liten mysig bygdegård som hade loppis idag. Sånt gillar Maria mer än jag men det går att hänga på en stund i vilket fall.

Dagens första stopp, en loppis i Bärsgard

Sollerön

Vi for så vidare och hamnade på Siljans största ö, Sollerön. Här spenderade vi nån timme i fin och tyst natur med att leta upp några geocacher. Vi studsade till lite när vi passerade Utanmyra. Inte visste vi att det var härifrån visan inspirerats ifrån. Nu vet vi dock det och kunskap är som bekant en lätt börda.

Nästa stopp gjorde vi vid Mångbro Skvaltkvarn. Detta är ett typiskt exempel på det vi älskar med geocaching. Att det låg en geocache här gjorde att vi inte missade detta spännande ställe. Annars är risken stor att vi bara farit förbi utan att vetat vad vi missade.

Mångbro skvaltkvarn, hittad med hjälp av Geocaching

Siljansnäs

På väg mot MasOlles gammelgård

Vid nästa stopp hamnade vi vid MasOlles gammelgård i Siljansnäs. Det var ännu en vacker plats som förärats en geocache kan man tänka. Siljansnäs är väldigt vackert och är min sinnebild av vad jag tänker på när jag hör Dalarna. Så när vi vi ändå var här passade vi på att beskåda utsikten uppifrån Buffils Annans Minnesstuga. Straxt bakom stugan ligger en kolarkoja som vi också passade på att titta på. Ännu en fin plats värd ett besök.

Vi gjorde sedan ett stopp i Leksand. Där valde vi lite på måfå att följa kringlorna och landade vid en konstinstallation som heter Om människan. Vi spenderade en trevlig timme med att gå runt längs stigen och kika på den konst man installerat där. Området var dock trevligt att vandra i och vi rekommenderar ett besök om man är i närheten.

Rättvik

Färden Siljan runt gick nu vidare norrut. Vi valde den kustnära vägen förbi Hjortnäs och Tällberg vilket är ett bra val om man inte har bråttom men vill glida fram i lite vackrare områden. Så småningom kom vi ut på riksvägen igen och körde vidare upp mot Rättvik där vi stannade till vid Rättviks kyrka. Vi tog oss en titt inne i kyrkan och gick sedan en sväng för att se alla välbevarade kyrkstallar runt kyrkan. Det är lätt att känna historiens vingslag i sådana här miljöer.

Efter att gått runt i området och även tittat på Vasastenen for vi vidare mot Mora. Innan vi helt lämnade Rättvik stannade vi dock till vid Rättviks gammelgård och såg oss omkring en stund. Det fanns många fina gamla byggnader att titta på.

Rättviks Gammelgård, mycket att se på här

Vi fortsatte på den lilla vägen närmast sjön och kom på så sätt att köra genom Vikarbyn innan vi svängde ut på Riksvägen. Vikarbyn såg trevligt ut men vi var nu lite trötta efter en hel dags turistande och fortsatte direkt till vårt hotell i Mora. Vår resa Siljan runt var avklarad!

Kvällen avslutades med en middag på Mora China House. En helt ok upplevelse, lik de man brukar få på den typen av restauranger. Innan vi återvände till hotellet passerade dock vi en sista geocache. Det var ett par trötta turister som somnade fort denna kväll.

Selfiekingarna slår till igen! Notera det snygga pandemiskägget.

Måndagen – Rovdjur, Dalahästar och en hemresa

Vi vaknade utvilade och åt vår sista frukost på hotellet innan vi checkade ut. Innan vi lämnade Mora passade vi på att logga en mysterycache som funnits i våra tankar under hela Morabesöket. Det var skoj att vi fick till den och fann alla konstverk som krävdes.

Färden gick sedan vidare norrut, till Orsa, närmare bestämt till Orsa Grönklitt. Vi hade tänkt att göra ett besök i Rovdjursparken. Den har vi pratat om många gånger, men utan att riktigt komma iväg. Idag var det dock dags!

Det var rejält dimmigt när vi körde upp mot parken. Dimman låg sedan kvar hela dagen men sikten blev åtminstone bättre med tiden.

Rovdjursparken

Det var i princip tomt när vi kom fram. En jättekonstig känsla var det dock att att kliva ut helt ensamma i parken och uppleva en total tystnad, med en känsla som var förstärkt av dimman som låg över parken. Vi började sakta ströva längs det vidsträckta området

Vårt första stopp var vid järvarna och med Jonas Gardells röst ringande i öronen; ”… och inte en jävla järv ” kunde vi konstatera att så var det också denna gång, tystnaden till trots. De är skygga djur de där rackarna.

Därefter gick promenaden vidare förbi ett av björnhägnen och upp mot isbjörnarna. Där fick vi syn på vårt första djur, en isbjörn som vandrade kring i tystnaden. Den såg lite malplacerad ut mot vildmarken den var placerad i tyckte vi. Tystnaden avbröts också abrupt av andra människor som inte uppskattade tystnaden på samma sätt som oss. Isbjörnen gillade det nog inte heller för den lommade snabbt iväg in i skyddet av det stora hägnet.

Ett annat djur vi brukar ha svårt att få syn på är lodjuret. Så var det också denna gång. Inget lodjur ville visa sig. Vi vandrade istället vidare och fick syn på en brunbjörn som vilade alldeles vid staketet. Det kändes rätt bra att staketet fanns där måste jag erkänna.

Leoparderna stod på tur här näst. Vi såg både den persiska leoparderna och snöleoparderna. Men vilka långa svansar snöleoparderna hade!

Amurtiger i svensk natur

Därefter kom nog det mest udda mötet i svensk natur. Amurtiger, eller Sibirisk tiger. Det kändes dock verkligen jättekonstigt att se de vandra omkring i den svenska naturen. Åter igen var jag glad för det rejäla staket och höjd som skiljde dem och mig åt. Det här var också den högsta delen av parken och utsikten var storslagen.

Vi passerade ännu ett tomt (eller hur…) lodjurshägn och fortsatte förbi berguven (som vi såg) till vargarna. De hade fått ett rejält hägn men vi fick ändå till sist span på dem.

Där fick vi syn på en varg!

Nu hade vi gått hela varvet runt och var rätt nöjda. Dimman till trots tror vi att detta var en rätt optimal dag att gå hit på. Nästan helt tomt på en måndag i, vad vi antar, lågsäsong och dessutom pandemi gjorde nog att vi fick uppleva parken på et sätt som få får, utom såklart skötarna.

Nusnäs

Nu återstod inte mycket mer än att sätta Orsa kommun på vår geochachingkarta innan vi drog oss tillbaks mot Hedemora och stugan. Men innan vi helt var klara måste vi ju göra det alla turister i trakten gör antar vi; stanna till i Nusnäs och kika på Dalahästtillverkningen.

Vi parkerade och gick ett varv runt området och in i några butiker för att se hur man gjorde på riktigt. Att det kan kännas dyrt för en Dalahäst är kanske inte så konstigt men efter att man gått igenom butiken och tittat på alla steg som görs från träbit till häst så kan man ändå förstå varför priset är som det är. Riktigt kul att ha sett i verkligheten. Köpte vi något? Nja, inte en Dalahäst men en ny fin Morakniv av typen späntkniv blev det.

Nu var eftermiddagen kommen och det var en bit att ta sig ner till Hedemora. Riktigt nöjda med vår spontanresa körde vi sedan sträckan ner utan att göra flera stopp.

Sammanfattningsvis om vår resa Siljan runt

Det blev en lyckad spontanresa på många sätt. Att resa på detta vis fungerar bra i pandemitider enligt vårt sätt att se det. Hotell och restauranger var anpassade på ett bra sätt och det är lite folk. Vi gjorde annars rena utomhusaktiviteter som gjorde att det är lätt att hålla avstånd. Vi fick se massor av trevligt och min positiva bild av Dalarna förstärktes.