Vi hyr en bil och far upp i bergen. Upplever fantastiska vyer och branta backar. Ser en annan sida av GPS-navigering och kör upp ovan molnen.
På dagens agenda står hämta hyrbil i Funchal, åka till Pico do Arieero samt ta oss så långt österut vi kan komma. Vi fick en fin morgonpromenad till Funchal i det vackra vädret, 23 grader varmt och strålande sol.
GPS:er i all ära men jag måste medge att de inte alltid tar de bästa vägarna till mål… Så många branta, smala, slingriga vägar har vi nog aldrig åkt på förr. Hade man inte tränat på att starta i backe på länge var det liksom dags nu! I med handbromsen varje gång vi var tvungna att stanna för övergångsställe eller stopplikt.
Vila ovan molnen.
Vy från toppen.
Efter att ha suttit med andan i halsen en god stund kom vi allt längre upp i bergen, till slut var vi ovan molnen på 1818 m höjd. Pico do Arieero bjöd på en helt fantastisk utsikt över vulkanbergen. Vi tog en stig ut längs berget, smalt, många trappsteg och oerhört kupängt. På återvägen blev det flera stopp för att få ner pulsen något. Märkligt vad hög höjd och kuperad terräng kan göra med en otränad kropp…
Vandringsled mellan olika toppar i området.
Nerför igen och nya vyer
Vägen nerför berget igen gav oss åter andan i halsen och en särskilt stor önskan om att bromsarna skulle hålla! Lite burkletning hann vi också med såklart. Lite skoj är det när man träffar på burkletare från andra länder och lite otur när inte Lasse har med sina Reviewercoins att dela ut då (inte igår när vi träffade på ett par tyskar som letade efter samma burk som oss heller…).
Vådan av att låta GPS:en välja. På var sida av bergsryggen ett stup på nåt 100-tal meter. Vi mötte ingen…
Vägen österut bjöd oss på ständigt nya vyer den ena än mer fantastisk än den förra. Påminner lite om Nya Zeeland men här är det ännu mer backigt och vägarna är oftast sämre. Atlanthorisonten, höga berg och djupa dalar. Överallt ser man husen blandat med banan- och vinodlingar klättra längs bergssluttningarna.
Naturreservatet var fantastiskt vackert och promenaden lite påfrestande för knäna.
Vy över östligaste delarna av Madeira.
Möra av sol och vandring gav vi oss tillbaka till hotellet för att styrka oss med en öl. Sällan har väl en öl därför smakat så gott! I väntan på middagen satt vi på vår egen balkong och spelade ”Geni hemma”, ett ganska trevligt spel enligt mig (Lasse är möjligtvis av en annan åsikt).
Somnade ganska tidigt för att göra oss redo för en ny spännande dag på Madeira!
