Vi gör ett besök i Tikal, Mayastaden med alla tempel hittar något överraskande på balkongen och går på rundtur på ön Petén i Flores.

Tidig morgon

Busstransporten till Tikal avgick redan klockan halv sju. Men det var ingen fara. Vi är fortfarande
morgonpigga. Frukosten förbeställde vi redan igår och efter ungefär en timmes resa stannade vi för att
äta på en restaurang som låg precis vid vägen. Efter ytterligare en timmes busstur var vi framme vid
nationalparken Tikal.

Tikal

Tikal är typ Guatemalas pyramider. Något som man bör se när man är här. Staden Tikal är gammal, ännu
äldre än Inkastaden Macchu Picchu. Arkeologerna tror att Tikal befolkades av Maya redan på
niohundratalet före Kristus. Med tanke hur långt vi nordbor hade kommit i utvecklingen då är det helt
fantastiskt. Nationalparken består av femhundrasjuttiofem kvadratkilometer mark med ett rikt djurliv
och frodig, artrik växtlighet. Själva staden Tikal som är belägen mitt i all frodighet utgör sexton
kvadratkilometer bara den och består av över tre tusen byggnader. Mayakulturen hade sin storhetstid i Tikal på sjuhundratalet efter Kristus då också de flesta byggnader uppfördes. Staden hade då runt hundratusen
invånare.

Men redan ett hundratal år senare började förfallet. Man tror att Tikal’s fall var naturligt och
helt enkelt berodde på att staden blev överbefolkad. Resurserna tog slut och befolkningen svalt. Staden
förföll och blev under århundradenas gång ett med naturen. Inte förrän nittonhundra fyrtioåtta
återupptäcktes Tikal som då var gömt under metervis med jord och växtlighet. Under femtio- och
sextiotalet grävdes staden ut till viss del och rekonstruerades. Nittonhundra sjuttionio utsågs Tikal
till ett av UNESCO’s världsarv. Måste bli det tredje världsarvet denna resa om jag inte räknar fel.

Denna tur hade vi en fantastiskt kunnig guide som själv deltagit i utgrävningarna sedan trettio år tillbaka.
Utgrävningarna fortsätter än idag men inte med samma intensitet. Vi fick först en genomgång av vad vi skulle få titta på via en gigantisk modell över stadsområdet. Sedan började vandringen.

Utsikt från tempel 4

Djurliv

Utanför stället där vi fick biljettarmband stod en vildkalkon och visade upp sig. Jag tyckte den var märkligt lik en påfågel med korta stjärtfjädrar.

Efter en stund får vi se några apor i träden, Hauler’s monkey’s. När de skränar brukar det bli väderombyte berättade guiden. Idag är det uppåt trettio grader och här i djungeln ganska hög luftfuktighet. Svetten rinner! Det är så man hoppas att aporna skäller så vi kan få lite svalare. Vi hade turen att se även spindelapor och faktiskt en Tucan. En svart ganska stor fågel som ser ut att ha en banan i näbben. För några dagar sedan hade det dykt upp en Jaguar mitt på det stora torget mellan ruinerna! Den hade man ju velat se.

En av tempelbyggnaderna var femtiofyra meter hög! I flera av dem kunde man gå upp via trappor där till
en avsats med otrolig utsikt. Mayafolket var duktiga på att räkna ut saker och ting. Till exempel är det
exakta beräkningar hur solen träffar tempelbyggnaderna vid vissa givna tidpunkter på året. Exempelvis
sommar- och vintersolstånden, då visste de när det var dags att så sina grödor och när det var dags för
regnsäsong.

En liten överraskning

När vi kom tillbaka till hotellet väntade en liten överraskning när vi skulle gå ut på balkongen. En liten och smal men ganska lång ormrackare slingrade omkring. Den blev blick stilla när den upptäckte oss och låg med huvudet upprätt och höll dunderkoll på var vi var.

Smal men lång!

Man vet ju inte om det var någon giftig variant så jag gick ner till receptionen och bad om assistans. Mannen i receptionen kom med upp direkt och gjorde ett första försök att få fatt i den men ormen var rätt slingrig. En andra man med en käpp kom och efter några idoga försök fick det fatt i ormen under huvudet på den och bar ut den ur rummet. Puh, den hade jag inte velat ha i rummet även om den var liten.

Nåja, vi skulle ju tvätta lite också. Alla smutsiga kläder samlades ihop och vi gick ner för att möta de andra
i lobbyn. De skulle äta lunch men vi var inte hungriga utan ville bara ha kyrkan utpekad. Den ska
tydligen var något alldeles extra. Jag passade på att fråga mannen i receptionen vart de gjorde av ormen. Tydligen hade den blivit slängd i havet utanför, simmat ut en bit och sedan vänt inåt land igen. Denna gång mot växtligheten bredvid istället.

Promenad på ön Petén

Vi lämnade in kläderna till tvätt och de skulle vara klara klockan sex. När vi öppnade geocachingappen så såg vi att det fanns en adventurecache som kunde guida oss med några stopp runt på den lilla ön. Det blev ju alldeles lysande. Det verkar som ön just nu är lite mindre än vanligt. Hela den yttre gaturingen ligger under åtminstone två decimeter vatten.

En av platserna på cachen visade sig var just kyrkan. Tyvärr för oss så var det bröllop på gång och när vi kom knäböjde brudparet precis vid altaret så vi såg aldrig kyrkan inifrån. Vi mötte några av de
andra i vår grupp utanför som berättade att de sett hela följet med brudtärnor och allt precis när de gick
in. Det hade tydligen varit nåt att se det.

Det sista delsteget låg lite längre ner på väg mot hotellet, perfekt! Nu var vi sugna på något kallt att dricka och klev in på restaurangen Nativo och beställde varsin Gallo. Precis när vi fått in vår beställning pep det till på Whatsup. Ett meddelande från Pamela som talade om att hon bokad bord för middag på… Nativo. Haha, vi lyckas ofta pricka in samma som de väljer till kvällen. Vi satt och njöt av kvällen och blev åskådare till en av de mest fantastiska solnedgångar vi sett på länge.

Straxt efter sex hämtade vi våra numera rena kläder gick hem och duschade för att gå tillbaka till Nativo för middag. God mat fick vi och trevligt sällskap hade vi innan vi gick till hotellet igen.