Jag sammanfattar de två första dagarna av vår gruppresa. Vi åker till Rio Dulce och bor på ett djungelhotell. Tillbringar sedan en dag på floden Rio Dulce, äter gott och far vidare mot Flores.

Mot Rio Dulce

Idag ringde klockan straxt efter tre. Kl 4.15 skulle vi bege oss mot Rio Dulce, en resa på drygt 30 mil. Problemet är dock, enligt guiden, att trafiken i Guatemala är milt uttryckt, hektiskt. Åker man fel tid fastnar man rejält. Hon utryckte det helt enkelt som ”ni kommer inte gilla mig då”. 

Sagt och gjort. Straxt efter fyra klev vi ut till bussen. Vi började med att lyfta upp all packning på taket. Chauffören lindade sedan en press runt alltihop och spände fast hela paketet. 

Det var fortfarande mörkt när vi rullade ut ur stan. Det var sagt att vi skulle göra ett kort stopp för kaffe efter ett par timmar men alla slumrade gott så vi skippade det. Istället stannade vi till ungefär halvvägs och käkade frukost. Maria och jag delade på en yoghurt fylld med frukt och annat samt ett par mackor med avokado och ägg. Och kaffe förstås. 

Frukoststopp. Utsikten funkar.

Sedan gick färden vidare mot Rio Dulce. Guatemala är ett vackert land med höga berg och gott om träd och grönska. Vi njöt av utsikten medan vi susade fram. Den hektiska trafiken hade vi inte sett mycket av. 

När vi närmade oss Rio Dulce började det torna upp mörka moln i horisonten. Vi gjorde ett kort stopp inne i staden Rio Dulce för att ta ut pengar och springa in på en supermercado. Vi passade på att köpa en otestad öl för vår New Brew Thursday. 

Äntligen framme!

När vi klev ur bussen vid hotellet var klockan straxt efter två och det hade det börjat ösregna. Det flytande solskenet rasade formligen över oss. Vi lastade av prylarna och gick en kort promenad över spångar och hängbroar genom en deltaliknande skog. Det fanns skyltar som varande för alligatorer så det gällde att passa sig så man inte halkade i regnet. Sedan var vi framme.

Flytande solsken i massor.

Hotellet låg precis vid sjöstranden, mitt inne i den lummiga grönskan. Längs spången vi gått , samt andra, stod små hus på pålar. Det var där vi skulle bo. Klart annorlunda, men mysigt. Som att bo mitt i ett floddelta, fast det var väl vad vi gjorde. 

Vi pustade ut i rummet ett slag, testade vår New Brew (vi tycker att vår egna Red Ale är bättre dock) och skrev lite till bloggen. 

Därefter satte vi oss i receptionen ett tag och pratade med några av de andra ur resesällskapet. 

Receptionen sedd från bryggorna.

Framåt sjutiden åt vi en gemensam middag. Därefter var vi så trötta att vi drog oss tillbaks. Jag försökte avsluta inlägget jag höll på med men fick ge upp. Imorgon kommer det, jag lovar. 

Ny dag, nytt äventyr

Idag var det väckning en betydligt humanare tid. Vi skulle vara utcheckade med väskorna i receptionen klockan 9.15. Med tanke på när vi normalt vaknar gav det oss gott om tid att packa käka frukost och publicera inlägget som inte blev klart igår. 

Vid utsatt tid klev vi ner till bryggan och satte kurs ut på sjön. Río Dulce heter floden som rinner förbi här. Just på den här platsen vidgar sig floden och bildar Guatemalas största sjö, Lago de Izabal.

Tanken var att vi skulle åka med båten hela vägen ut till havet och staden Livingston. Jag har rätt bra lokalsinne och blev därför förvånad när vi svängde, i mitt tycke, åt motsatt håll. Men efter en kort stund fick det sin förklaring. Längre in mot inlandet finns ett gammalt fort, Castillo Felipe de san Lara. Det är ett litet fort, beläget på den västra udden av utloppet från Lago de Izabal. Runt om fortet ligger ett mysigt parkområde. 

Ett fint litet fort.

Vi kikade på fortet från sjön och satte sedan fart åt rätt håll. Skönt, det var inte mig det var fel på.

Ett missöde 

När vi kört i någon kvart eller så anade vi problem. Motorerna på båten verkade inte gå som de skulle. Till slut stannade de helt och vi flöt stilla fram på floden. Det löste sig dock. Efter en stund dök två nya båtar upp och vi kunde fara vidare med en av dem istället. 

Efter en stund svängde vi runt en liten ”ö” för fågelskådning. Det var väl ingen ö direkt, bara en klunga med mangrove träd som välte ur det grunda vattnet. Allt vi såg var skarv men det brukar finnas fler arter.

De har skarv även här.

Spegellagunen

Nästa stopp längs vägen var i en liten lagun. Här ifrån kunde man komma ännu längre in i Mangroveträsket med vår båt och vi följde en smal fåra längre och längre in tills vi kom fram till en lagun som guiden kallade spegellagunen eller Laguna de los Espejos. Hon berättade att det kan vara helt spegelblankt här och att det blir väldig fina bilder när träden speglas i vattenytan. Idag krusades dock vattnet av en lätt bris men tystnaden och lugnet var ändå ett minne att ta med sig. 

Efter det stoppet gick färden vidare mot havet. Floden blev smalare och flodbankarna högre. På flera ställen bestod flodkanten av vertikala klippor av kalksten. Vi såg allt fler och fler hägrar, ju närmre vi kom havet. 

Runt en flodkrök dök plötsligt Karibiska havet upp. I mynningen ligger också staden Livingston. Vi såg den bara från sjön dock. Den såg ut som en typisk stad i Guatemala. Enligt guiden är många av de som bor här riktigt fattiga och tillämpar därför rätt ”aggressiv” försäljningstaktik. Det gör att man inte längre går i land här på guideturer i området. 

Restaurang El Manglar

Vi vände nu tillbaks nära till den lagun vi såg på utvägen. Här skulle vi äta lunch. 

Restaurante El Manglar är ännu ett ställe som sponsras av G Adventures genom Planeterra. Här driver ett drygt tiotal kvinnor en restaurang för turister. Man håller på att sakta försöka utvidga verksamheten med boende och massage mm. Människorna här lever i huvudsak på fiske men för att skydda området från utfiske får man inte fiska alla månader om året. Med hjälp av sin restaurang kan man då få ytterligare inkomst till familjen som gör att man klarar sig bättre och kanske har råd att skicka sina barn till skolan. Som de berättade; skolan är visserligen gratis men skoluniformer, skolmaterial och transport är det inte. Något att tänka på onekligen. 

Det första vi gjorde var att laga vår egen cheviche. Vi åt aldrig någon i Peru, trots att det är deras nationalrätt, men nu var det dags. 

Matlagning

Här gör man en liten special genom att använda kokosmjölk. De visade oss först hur den görs. Torka riven kokos, tillsätt vatten, knåda och sila. 

De hade dukat upp varsina matlagningsstationer åt oss. De som inte ville ha marinerad fisk fick plátanos istället. 

Att laga detta var inte så svårt. Skär fisken i mindre ätstora bitar och lägg i limemarinad. Finhacka lök, habaneros och koriander. Efter en stund, häll av limemarinaden och blanda fisk med resten. Häll på kokosmjölk. Klart! Det smakade inte alls dumt men jag kan förstå att man kan känna tveksamhet till att äta fisk som enbart är marinerad på detta vis. 

Sedan var det dags för lunch. Vi hade fått välja bland olika rätter redan igår och den havssborrefillet, Filete de Róbula som både jag och Maria valt smakade toppen. 

Efter den goda lunchen sa vi hejdå och klev åter ner i båten för en 40 minuters tur tillbaks till hotellet.

Mot Flores

Nu var det dags att fara tillbaks mot hotellet för att plocka upp väskorna och fara vidare mot staden Flores. Den här gången slapp vi gå på spängerna. Istället blev vi skjutsade med båt till staden Rio Dulce där bussen väntade. 

Nu vidtog en fyra timmar lång bussresa. Jag ägnade början av den att skriva ner detta. När jag höll på med det klonkade det plötsligt till längre bak i bussen och började skramla lite. Chauffören stannade till och spände fast vårt bagage lite bättre. Tydligen hade ett av banden släppt. Allt låg dock kvar på taket.

På väg mot Flores.

När vi kom fram Till Flores var det mörkt och man såg inte så mycket. Staden ligger nära en sjö och vi skulle bo i den äldre delen av staden som ligger på en liten ö. Väl framme lastade vi av allt och checkade in på Hotellet.

Vi var alla rätt trötta och efter en god middag på en närliggande restaurang bestående av hamburgare (det fungerar alltid) så drog vi oss tillbaks och somnade gott trots allt liv som hördes utanför. Det var fredag och stan var på partymood, helt klart.

Utsikt från restaurangen. På sjön flyter partyflottar förbi.