Vi går på jakt för att se de vackra jakarandaträden i blom, tar oss igenom Botaniska trädgården, tittar på konst, operahuset och Sydney Harbour Bridge och slutar i Kirribilli.
Mot Sydney
Flyget med Qantas till Sydney var ett av de bekvämare måste jag säga. Bra säten med gott om plats för benen. När vi kom fram tog vi tåget in till city. Det tog typ en kvart från flygplatsen, smidigt som tusan, och sedan fem minuters promenad ner till Hotellet, Veriu Center. Eftersom Sidney ligger två timmar efter Nya Zeeland var vi ganska trötta redan vid klockan åtta lokal tid. Så det fick bli sängen ganska snart.
Jakarandajakt med start i den Botaniska trädgården
Vaknade tidigt som vanligt och bestämde oss för att dricka kaffe och sen dra oss ut på stan i jakt på de ställen där Jakarandaträden ska blomma. Det lär vara nåt helt fantastiskt. Och vart börjar man då, såklart i den botaniska trädgården. Tunnelbanan hade en station ganska nära entrén. Det är ett ganska smart system här att man bara blippar med betalkortet och när maxtaxan för dagen uppnås kan man åka gratis trots att man blippar. Just på söndagar är det dessutom lite drygt halva priset mot vardagarna så här ska det åkas kommunalt!
Tågstationen Museum
Tågen var i tvåplan, det kändes lite ovant.
Hungry Jack har en logga som ser likadan ut som Burger King och serverar samma saker. Kanske är lillebror eller nåt. Vi köpte med oss lite brunch och tänkte hitta en bänk i parken att inmundiga densamma. Men parkbänkar var det ganska ont om där vi gick. Och de som fanns var redan upptagna denna soliga och sköna söndagsförmiddag. Nåja, det fanns en liten stentrappa där vi satte oss så det redde upp sig. Vi hade hunnit gå genom halva botaniska trädgården men inte hittat några Jakarandaträd. Hmmm.
Operahuset
Däremot hade vi hittat Operahuset och det måste man ju såklart besöka när man nu är i Sydney. Det är en klart imponerande byggnad som vi tidigare bara sett genom flygplansfönstret vid en tidigare mellanlandning. Det vi inte såg då var att det faktiskt är tre byggnader och inte en stor som jag alltid trott. Det är ju lite kul att det är en dansk som är arkitekt och plattorna på fasaden är gjorda av Höganäs AB här i Sverige. Byggnaden invigdes i oktober 1973 och firar alltså i år femtioårsjubileum.
Självklart fanns det ett par cacher på plats också. Vi klurade ut dem bägge två och skickade iväg en hittatlogg.
Selfiekungarna i farten igen.
Tänk att det fanns en cache så lägligt att Operahuset
kunde vara med i bakgrunden!
Sydney Harbour Bridge
Strax intill operahuset finns Sydney Harbour Bridge som även den är en maffig skapelse som är byggd av femtiotretusen ton stål. Näst efter operahuset är bron den största turistattraktionen i Australien. Kan ju även bero på att de är så nära att om man kikar på den ena kan man liksom inte missa den andra, kanske.
Sydney Harbour Bridge, ganska mäktig faktskt!
Vi klurade en bra stund innan vi fick koll på flaggan till vänster, det är aboriginernas flagga. kom vi fram till efter ett tag.
Det syns även några som är på vandring uppe på bron.
Nåväl, jakarandaträd i blomning var ju vår mission för idag. Vi fortsatte därför promenaden av den andra halvan på botaniska trädgården. Fortfarande inga jakarandaträd men det fanns otroligt stor fikusar, enorma faktiskt! Så stora att jag kunde sitta på rötterna och dingla med benen.
Stooort träd! Lase sitter på en av rötterna och ser ganska liten ut tycker jag
Mrs Macquaries chair
Vi kom så småningom till Mrs Macquaries chair. En stenbänk som är urkarvad ur sandstensklipporna på beställning av stadens guvernör år 1810 eftersom hans fru älskade att sitta där och titta ut över havet. Det har också blivit en turistmagnet då utsikten över bukten inkluderar både operahuset och Harbour bridge på samma gång. Kan nog vara en av de vyer som är mest fotograferade i Australien tror jag.
Måste ju ha med både operahuset och bron på samma bild.
Här sitter vi i fruns soffa och dinglar med benen!
Cacher verkar vi vara ganska bra på att hitta för ytterligare en hann vi logga på vägen men inga jakarandaträd. Nu beslöt vi oss för att satsa på ett säkert kort och ta tåget över den berömda bron till Douglas street i Kirribilli. Där ska det finnas en hel gata med jakarandaträd.
Art Gallery of New South Wales
På vägen till tåget passerade vi ett galleri. Varför inte tänkte vi, det är ju fritt inträde. Det fanns som vanligt mycket konst av varierande underlighet. Den stora behållningen var trots allt de som gjorts på traditionellt aboriginskt sätt. Täta prickar målade med naturliga pigmentfärger i intrikata mönster på stora stycken bark.
Ett glatt konstverk, eller hur!
Och ett lite underligare…
Lite mer traditionell australiensisk konst
Kirribilli
Till slut satt vi på tåget och klev sedan av vid Kirribilli. En kort promenad, Och äntligen, där var de! Det stod människor överallt och poserade och fotade och förundrades över naturens skönhet. Och det var verkligen vackert med de ljust lila blomklockorna som blommar på nästan bara grenar.
Till slut hittade vi jakarandaträd i full blom. Magiskt vackert!
Bjuder på ett extra kort med Selfiekungarna idag!
Lite kväll
Trötta i fötter och kropp efter drygt tjugotusen steg och en sol som strålat hela dagen från en klarblå himmel kom vi tillbaka till hotellet igen.
Vi åt middag på den kinesiska restaurang som hänger ihop med hotellet och satt en god stund och smälte dagens alla intryck innan sängen lockade för mycket och vi kröp till kojs.
