Vi återvänder till Santiago och rör till planeringen lite. Turistar i stadens centrala delar och upplever ett skräckfyllt köpcentrumbesök.

Hejdå Valparaiso!

Så var det dags att ta farväl av Valparaiso. Vi vaknade hyggligt tidigt och tog det lugnt innan vi gick ner och åt den rätt torftiga frukosten man bjöd på här. En av de sämre vi käkat under denna resa skulle jag säga. Sedan packade vi ihop vår minipackning. Jag gjorde dock misstaget att acceptera den schemalagda uppdateringen på datorn och fick som tack för det en långsam halvtimmes extra väntan med en snurrande ikon och texten ”uppdaterar, stäng inte av datorn”. Att man aldrig lär sig! Detta var dagens första misstag.

Vi kom iväg till slut och vandrade längs vattnet bort mot busstationen. Korsade så lite av marknaden vi kunde innan vi nådde busstationen. Fixade utan problem biljetter (man är väl proffs numer) till Santiago och tog plats. Fem minuter senare var vi på väg och 90 minuter efter det klev vi av vid busstationen Alameda längre in mot centrum. Bussen stannade vid Pajarito också men vi ville komma närmre centrum idag.

I Santiagos centrala delar

Klockan var nu straxt efter tolv och vi hade bestämt oss för att kika lite på staden innan vi åkte ut till hotellet. Vi hade kollat och förberett lite och tog därför tunnelbanan söderut till vad vi trodde skulle vara en park. När vi klev ut fanns ingen park i närheten och vi googlade lite förvirrat utan att hitta något. Tänk så bra det varit om vi noterat vad det var vi skulle se. Där var misstag nummer två.

Tunnelbaneproffsen testar en ny linje

Plaza de Armas

Till slut gav vi upp och for tillbaks in mot staden för vårt andra alternativ. Tanken var väl att göra det besöket imorgon egentligen men nu fick det bli idag istället. Vi tog oss därför till Plaza de Armas (lätt att hitta när tunnelbanestationen heter likadant) och började med ett besök på det torget. Vid det här torget började Santiago byggas så nu kan vi säga att vi varit mitt i staden. Längs torgets kanter låg massor av fina byggnader.

Känslan var att det var omotiverat många människor i rörelse. Vi insåg efter lite Googlande att man firade Columbusdagen idag vilket ju förklarar en del.

En av byggnaderna runt torget är Catedral Metropolitana de Santiago och här gick vi in och tittade. En riktigt maffig kyrka men vi stannade inte jättelänge. Det är en konstig känsla att kliva in och fota och kika på ställen där folk samtidigt utövar sin religion.

Palacio del ex Congreso Nacional de Chile

Istället vandrade vi vidare, med ett mellanstopp i en butik där Maria köpte lite nya kläder, mot Palacio del ex Congreso Nacional de Chile. Här höll kongressen till fram till militärkuppen 1973.

Här höll kongressen till fram till militärkuppen 1973.

Plaza de la Constitución

Härifrån var det bara några kvarter till vad som kändes stadens och landets maktcentrum, nämligen Plaza de la Constitución. Här ligger presidentpalatset, centralbanken och många andra viktiga regeringsbyggnader. Det var en vacker plats väl värd ett besök.

De gillar stora flaggor i Sydamerika

Mot hotellet

Nu började vi bli lite trötta på turistandet och beslöt oss för att fara till hotellet. Vi tog tunnelbanan till Manquehue och gick bort till Novotel LasCondes. All vår packning fanns kvar och vi fick ett nytt rum.

Innan vi helt tog kväll tänkte vi ta oss till närmsta supermercado för lite inköp. Enligt google fanns ett drygt en halv kilometer bort. Lät ju som en lagom utmaning. Vi vandrade bort bland de fina husen i området. Känslan är väl att här bor folk med lite mer på bankkontot än gemene man. Allt är nytt och prydligt och tom grässträngarna har inbyggd bevattning så att de ska hålla sig gröna och fina.

Ett skräckfyllt köpcentrumbesök

Våra misstankar besannades när vi kom fram till vad som skulle visa sig vara ett gigantiskt köpcentrum. Här fanns nog alla fina modehus och varumärkesbutiker man kan tänka sig och lite till. Vi vandrade runt letande efter en matbutik (även folk med pengar äter väl). Utan att hitta någon. Längre och längre gick vi i labyrinten av gångar mellan butikerna. Kom upp en våning och det var minst lika många butiker till. Ovanför skymtade en våning till men dit orkade vi aldrig gå. Vi insåg att här fanns nog ingen matbutik så det var dags att ta sig ut. Men hur gör man det? Inga skyltar och bara butik efter butik.

De som känner mig vet vad jag tycker om köpcentrum som dessa. Så när jag säger att jag började få lite Stephen King-känsla vid det här laget är det föga förvånande. Tanken på att vara fast i ett stort köpcentrum med massor av butiker med onödiga lyxvaror fick håren att resa sig på kroppen. Och tvingas att lyssna på stressande ”hissmusik” från köpcentrets högtalare under resten av livet var heller ingen trevlig och upplyftande tanke precis. Kanske låser de in folk här som planlöst får vandra kring utan hopp om att återvända till världen utan att kanske först krypa till korset och spendera en rejäl slant?

Men var är utgången??

Matpaus

Tiden gick och vi bestämde oss för att käka lite snabbmat i den jättelika foodcourten (alla inlåsta måste väl ha nånstans att äta antagligen) innan vi fortsatte att irra runt.

Till slut!

Till slut kom Maria på att man kunde använda en av infoboxarna för att få en bild av en karta med ett streck till utgången. Här hade man nämligen gjort ett stort misstag genom att programmera in var utgångarna låg. Att de fanns med som ett sökbegrepp i listan bekräftade dock mina misstankar. Så vi snirklade oss fram till en speciell butik som man skulle gå tvärs igenom. På andra sidan låg en liten oansenlig utgång via parkeringsgaraget som ledde oss ut i friheten.

Äntligen ute ur köpcentrumet och inne i parken.

Kväll på hotellet

Väl ute bestämde vi oss för att nu fick det räcka med äventyr idag. Vi vandrade igenom den fina parken och bort mot hotellet. Tog en kvällsdrink. Gin och tonic, särskilt när man får tonicen bredvid, måste vara en av världens mest komplicerade drinkar att blanda. Vi fick nog vänta 30-40 minuter den här gången. Lite längre än vanligt den här semestern men det tar förvånansvärt lång tid att få till en GT med Tonicen vid sidan i Sydamerika.