Nya Zeeland 2012

Var tog bergen vägen…

Hem»Resor»Nya Zeeland 2012»[post_title]

Vi lämnar Tongariro och tar vägen söder ut mot Wellington. Njuter av resan och letar upp en Geocache som råkar vara en av de allra äldsta ännu aktiva geocacherna i världen.

När vi vaknade i morse trodde jag att vi skulle kunna ligga kvar i sängen och njuta av de snöklädda bergen. Ack, vad jag bedrog mig! Regnet fullkomligt öste ner och dimman låg så tät att man knappt såg bilen på parkeringen utanför fönstret. Nåja, idag är en resdag.

Igår åt vi middag på en enklare restaurang nedanför hotellet, på hotellrestaurangen krävdes fina skor och snygga kläder. Precis som alla Jaguarägare (på parkeringen vid hotellet räknade vi till 11 jaguarbilar!) med respektive hade, vi däremot kände oss inte riktigt hemma just där. Efter middagen spelade vi en omgång biljard, det kändes att det var länge sedan. Spelet höll på en god stund innan alla bollar hamnat där de skulle.

Resa bland bergen

Idag for vidare söderut mot Wellington. Resan gick på ordentligt kringelikrokiga vägar, uppför höga berg och nerför på andra sidan. Hur korna och fåren kan beta på de branta bergssidorna är märkligt och beundransvärt.

Nya Zeeland 2012

Ständigt detta landskap. Branta kullar med betande boskap.

Vi stannade till och åt lunch på McDonalds i Bulls. Man kunde få sig en lammburgare om man ville men vi höll oss till Big Mac.

Nya Zeeland 2012

På jakt efter en riktigt gammal burk. Var kan den vara?.

En riktigt gammal geocache

Ett mål för dagen var att besöka den cacheburk som blev utlagd först utanför USA:s gränser, Geocache by Kevin, GC46, utlagd i maj 2000, då geocachandet fortfarande var i sin linda kan man säga. Den är idag den femte ännu äldsta aktiva geocache om man få tro olika listor (fjärde om man bortser från virtuella). Vi lyckades hitta burken och logga den efter nån kilometers promenad i Wainuiomata naturreservat.

I Wainuiomata var det alldeles tyst, trots att Wellington ligger alldeles nära. Det enda som hördes var alla fåglar som fått vårfnatt och forsen som brusade.  Mäktigt! Naturen fortsätter imponera, de jättelika ormbunkarna med sina krullar i ändarna och Tui-fågeln med alla sina läten är mina favoriter än så länge.

Nya Zeeland 2012

Ormbunkarna, som växer likt träd, är ett minne att ta med sig.