Nunnorna Dal, utsiktsplatser och bilturande

Idag var det dags för ännu en tur runt ön med hyrbilen. På programmet stod (såklart) lite bergs bestigning med bil men även andra former av dramatiska vyer. Det visade sig att vi inte skulle bli besvikna.

Efter en sedvanligt god frukost hämtade vi ut lunchpaketet från hotellet, packade resten och satte oss i bilen. Första stoppet för dagen var Nunnornas dal, Curral das Freiras. Det är en avskild plats som fågelvägen ligger någon mil norr om Funchal. Bilvägen är det lite längre dock. Vi tände upp GPS:en och satte fart upp genom Funchals stadskvarter. Det kändes helt ok en lång stund men vägarna blev allt smalare och trafiken allt glesare varefter vi klättrade upp genom stan. Till slut var det väldigt lite bilar och en i vårt tycke allt för smal väg som återstod. När vi till slut svängde runt en kurva blev det bara så där löjligt brant och smalt att vi insåg att vi måste blivit lurade än en gång. Den första tanken mitt i backen efter att ha satt fart var en fundering på huruvida bilen var framhjulsdriven eller inte. Det kändes nästan som vi skulle kunna tippa bakåt och ofrivilligt kom man på sig att luta sig framåt löjligt nog. Efter nära två svettiga kilometrar uppför gjorde vägen plötsligt en skarp 270 graders sväng för att ta sig ut på den väg nog de flesta tar sig upp mot nunnornas dal på. Men vill ni ha mer av ett äventyr så har vi koordinaterna. Hör av er.

Vi klättrade vidare upp mot nunnornas dal på en väg som plötsligt kändes bred och fin. När vi närmade oss gjorde vi en vänstersväng för att ta oss upp mot en utsiktsplats högt över dalen; Eira do Serrado. Dit är hit de flesta turistturer går. Vägen upp var… inte bred men farbar med plats här och där för möten. Det var bra eftersom vi såg en och annan större turistbuss som tog upp större delen av vägen.

 


Nunnornas dal.

 

Väl uppe möttes vi av en helt otroligt utsikt över byn långt nedanför. Det var lätt att förstå varför man borde åka hit. Utsikten var minst sagt slående. Vi tog os upp på en plattform ett par hundra meter från parkeringsplatsen via en uthuggen gångstig längs det rakt ner stupande berget.

Som ett frimärksmotiv långt nedanför bredde Nunnornas dal ut sig. Hela dalen såg ut som en djup kittel med bergsväggar åt alla håll utom i söder där en smal, just nu uttorkad flod, rann vidare. Allt var förvånansvärt tyst och stilla med ljuden som åstadkoms där nere hördes på nåt sätt väldigt väl. En klart surrealistisk känsla svår att beskriva i ord. Åk hit vetja!

Efter att förevigat tillfället efter bästa förmåga (och samtidigt loggat en plastburk) tog vi oss ner för berget och genom tunneln in i nunnornas dal, mest för att uppleva känslan nerifrån. Det var trångt på gator och torg så det blev mest en biltur genom samhället innan vi körde ut ur dalen och tog vägen ner mot Funchal igen.

 


Utsikt från Cabo Girao mot Funchal.

 

Nästa planerade stopp var en känd utsiktsplats med namnet Cabo Girão. Även här en kort klättring med bil innan vi var framme vid en typisk turistfälla. Minst sagt fullt med bussar, kameror, shoppar och människor som trängdes på och i närheten plattformen, hängande nära 600 meter over havet med golv av glas. Visst, utsikten var även här magisk och vi såg tydligt vårt hotell i Funchal men ändå… Ett ”turistfällemått” vi brukar använda är priset på ett toabesök och här var det all in kan man säga.

 


Dessa finns det gott om i alla murar på ön

 

Efter besöket här tog vi oss ner för berget och styrde vidare västerut längs kusten, förbi Ribieira Brava, Ponta Do Sol, Madalena Do Mar, Calheta och Jardim do Mar. Efter Paúl do mar började vi stigningen uppåt igen och halvvägs upp för berget stannade vi till vid en rastplats och intog vår lunch till minst sagt spektakulär utsikt över berg, by och hav. Tänkas sig, även här fanns en plastburk att logga.

 


Lunchplats ovanför Paul Do Mar.

 

Efter lunchen tog vi oss vidare västerut över bergen. Vägarna kändes inte lika smala och branta längre, kanske börjar man vänja sig.

 


Utsikt norr ut från fyrplatsen Ponta do Pargo.

 

Längst i vänster på Madeira återfinns Ponta Do Pargo med sin fyr och ännu en otrolig utsikt över havet med utsikt över både syd och västkust.

Efter att turistat på platsen insåg vi att det blivit eftermiddag. Vi styrde bilen norrut över bergen mot Porto Moniz och stannade till vi en rastplats högt ovanför byn. Ännu en otroligt vacker vy.

 


Porto Moniz från ovan

 

Nu var klockan mer mot sen eftermiddag varför det inte var tid för jättemånga fler stopp. Vi tog oss ner till byn och styrde nu öster ut längs den dramatiska nordkusten. Här var vågorna högre och känslan var lite mer ödslig på nåt vis. Kanske bidrog det faktum att solen inte nådde ner riktigt till intrycket.

Vägen på den här sidan var betydligt snabbare med breda tunnlar längs ner vid havet. Vi var därför snabbt framme vid São Vicente. Efter det styrde vi söderut i bergspasset och tog sedan motorvägen fram till Funchal och hotellet.

Kvällen tillbringades på hotellet med god mat och dryck samt några onämnbara sällskapsspel som nog får anses som rätt tråkiga ;).

Allt som allt blev detta en heldag med otroligt många intryck och upplevelser vi kommer leva länge på.

Friday, November 13, 2015 6:58:00 PM
Comments are closed on this post.
  • RSS
  • Add To My MSN
  • Add To Windows Live
  • Add To My Yahoo
  • Add To Google

Statistics

  • Entries (8)
  • Comments (0)