Madeira 2015

Äventyr på Madeira 2015

I samband med Lasses 50-årsdag valde vi att lämna ett novemberdystert Sverige och att istället smita iväg på en veckas äventyr på Madeira. Det blev en avkopplande och kul vecka där vi dels vandrade runt i de närliggande omgivningarna och dels tillbringade några dagar kuskande runt ön med hyrbil. En perfekt kombination!

På den här sidan berättar vi om våra upplevelser och intryck.

Häng med oss på vårt Madeirabesök!


  • Semester och havshorisont på Madeira

    Nu har vi landat på Madeira! Detta är första dagen och vi bekantar oss med hotellet och får den första känslan av Madeira och Funchal.

    Resdagen började tidigt med hotellfrukost redan´kl 04:30. Redan innan halv sex kom bussen och körde till Arlanda. För en gångs skull gick allt smidigt incheck, bagagedrop, säkerhetskontroll och lagom väntan på plats på gaten. Planet startade i tid och vid kl 12:30 klev vi därför ut i den ljumma luften på Madeira.

    En kurvig, slingrig väg tog oss upp och ner längs vulkanöns kust till vårt hotell, Pestana Bay. På hotellet väntade emellertid en trevlig överraskning. Vi fick nämligen ett rumsuppgradering vilket innebar ett extra rum med soffa och matbord. Ibland ska man ha tur! Utsikten är fantastisk. Det enda som stör utsikten mot horisonten är enstaka båtar långt bort. Ljudet av klappersten blandat med vågornas brus hörs när vågorna rullar in. Man kunde ha det mycket sämre!!

    Madeira 2015

    Bättre utsikt än från Arlanda…

    Buffélunch och middag intogs i restaurangen och en kort promenad i ficklampornas sken längs strandpromenaden bort till steg ett i en multicache klarades av innan sängen hägrade. Tidig läggkväll idag, det har varit en lång och intensiv dag. I morgon börjar vår semester på riktigt!

    Madeira 2015 Semester

    Utsikt från balkongen. Jo, havsutsikt på riktigt.



  • Fira halvsekel på Madeira

    Att fira halvsekel på Madeira är vad vi planerade att göra och så blev det också. Vi går en tur samt möts av en överraskning på hotellrummet.

    Vår andra Madeiradag började tidigt. Lite effekt av tidsomställningen kanske men det är också alltid knepigt med sömnen på nya platser första tiden innan man hittat rätt. Någon fyllde visst halvsekel idag till råga på allt. Man kan säga att det märktes tydligt när vi gick ner och käkade vår första frukost här (smaskens!) och telefonen plötsligt fick internettillgång.

    Men innan det blev det en lite annorlunda ”för-frukost” bestående av bubbelvin och dunkin´ donuts-munkar. Det borde alla prova på :). Efter frukosten kände vi oss redo för en prommis i närområdet. Laddade med GPS:er och ryggsäckar (tänk om vi hittar nåt att köpa) gav vi oss väg.

    På promenad i Funchal

    Vi tog strandvägen från hotellet genom en liten gångtunnel och mot västra delarna av Funchal. På vägen hittade vi en plastburk i ett stenröse kan man tänka sig.

    Madeira 2015

    Det finns plastburkar även här.

    Funchal är … kullrigt men ligger ack så vackert med Atlanten som breder ut sig rakt nedanför. Dramatiskt branta klippor med moderna hotellbyggnader som tornar upp sig högt där uppe. Vi besökte idag enbart de allra västligaste delarna och kan väl känna att det kanske inte fullt ut ger hela bilden. Planen är dock att utöka intrycken med ett besök i själva centrum också, men det får bli senare i veckan.

    Madeira 2015

    Bättre utsikt än från Arlanda…

    Vi följde strandkanten någon dryg kilometer fågelvägen och passade på att cacha lite när vi ändå var i farten. Det blev en hel del av upp och ner så när vi avslutat turen med ett besök på Forum, en av Funchals större köpcentra (nej, vi sprang inte i en enda klädesaffär) för inköp i snabbköp kändes det läge att återvända till hotellet för lite förfriskningar och sen lunch.

    Eftermiddag på hotellet

    Madeira 2015

    Skål!

    Så blev det och när vi sedan återvände till rummet möttes vi av en överraskning i form av kyld bubbel. Ingen avsändare eller ledtråd till hur detta gått till men gott var det likväl. Drycken intogs på balkongen tillsammans med ett parti MIG (har jag sagt vilket sk-t spel det är förresten..) innan det var dags för middag. Klev ner lite innan för att greja med hemsidan och käkade sedan en god middag innan det blev dags att dra sig tillbaks och sova. Det är märkligt hur man ändrar sina sovvanor på semestern.

    Det blev en födelsedag helt i undertecknads smak måste jag säga. Ett perfekt sätt att fira halvsekel på. Supernöjd!



  • Hyrbil, backar och fantastiska vyer

    Vi hyr en bil och far upp i bergen. Upplever fantastiska vyer och branta backar. Ser en annan sida av GPS-navigering och kör upp ovan molnen.

    På dagens agenda står hämta hyrbil i Funchal, åka till Pico do Arieero samt ta oss så långt österut vi kan komma. Vi fick en fin morgonpromenad till Funchal i det vackra vädret, 23 grader varmt och strålande sol.

    GPS:er i all ära men jag måste medge att de inte alltid tar de bästa vägarna till mål… Så många branta, smala, slingriga vägar har vi nog aldrig åkt på förr. Hade man inte tränat på att starta i backe på länge var det liksom dags nu! I med handbromsen varje gång vi var tvungna att stanna för övergångsställe eller stopplikt.

    Madeira 2015

    Vila ovan molnen.

    Madeira 2015

    Vy från toppen.

    Efter att ha suttit med andan i halsen en god stund kom vi allt längre upp i bergen, till slut var vi ovan molnen på 1818 m höjd. Pico do Arieero bjöd på en helt fantastisk utsikt över vulkanbergen. Vi tog en stig ut längs berget, smalt, många trappsteg och oerhört kupängt. På återvägen blev det flera stopp för att få ner pulsen något. Märkligt vad hög höjd och kuperad terräng kan göra med en otränad kropp…

    Madeira 2015

    Vandringsled mellan olika toppar i området.

    Nerför igen och nya vyer

    Vägen nerför berget igen gav oss åter andan i halsen och en särskilt stor önskan om att bromsarna skulle hålla! Lite burkletning hann vi också med såklart. Lite skoj är det när man träffar på burkletare från andra länder och lite otur när inte Lasse har med sina Reviewercoins att dela ut då (inte igår när vi träffade på ett par tyskar som letade efter samma burk som oss heller…).

    Madeira 2015

    Vådan av att låta GPS:en välja. På var sida av bergsryggen ett stup på nåt 100-tal meter. Vi mötte ingen…

    Vägen österut bjöd oss på ständigt nya vyer den ena än mer fantastisk än den förra. Påminner lite om Nya Zeeland men här är det ännu mer backigt och vägarna är oftast sämre. Atlanthorisonten, höga berg och djupa dalar. Överallt ser man husen blandat med banan- och vinodlingar klättra längs bergssluttningarna.

    Naturreservatet var fantastiskt vackert och promenaden lite påfrestande för knäna.

    Madeira 2015

    Vy över östligaste delarna av Madeira.

    Möra av sol och vandring gav vi oss tillbaka till hotellet för att styrka oss med en öl. Sällan har väl en öl därför smakat så gott! I väntan på middagen satt vi på vår egen balkong och spelade ”Geni hemma”, ett ganska trevligt spel enligt mig (Lasse är möjligtvis av en annan åsikt).

    Somnade ganska tidigt för att göra oss redo för en ny spännande dag på Madeira!



  • Nunnornas Dal, utsiktsplatser och bilturande

    Idag var det dags för ännu en tur runt ön med hyrbilen. På programmet stod (såklart) lite bergs bestigning med bil till bl.a. Nunnornas dal men även andra former av dramatiska vyer. Det visade sig att vi inte skulle bli besvikna.

    Efter en sedvanligt god frukost hämtade vi ut lunchpaketet från hotellet, packade resten och satte oss i bilen. Första stoppet för dagen var Nunnornas dal, Curral das Freiras. Det är en avskild plats som fågelvägen ligger någon mil norr om Funchal. Bilvägen är det lite längre dock. Vi tände upp GPS:en och satte fart upp genom Funchals stadskvarter. Det kändes helt ok en lång stund men vägarna blev allt smalare och trafiken allt glesare varefter vi klättrade upp genom stan.

    Till slut var det väldigt lite bilar och en i vårt tycke allt för smal väg som återstod. När vi till slut svängde runt en kurva blev det bara så där löjligt brant och smalt att vi insåg att vi måste blivit lurade än en gång. Den första tanken mitt i backen efter att ha satt fart var en fundering på huruvida bilen var framhjulsdriven eller inte. Det kändes nästan som vi skulle kunna tippa bakåt och ofrivilligt kom man på sig att luta sig framåt löjligt nog. Efter nära två svettiga kilometrar uppför gjorde vägen plötsligt en skarp 270 graders sväng för att ta sig ut på den väg nog de flesta tar sig upp mot nunnornas dal på. Men vill ni ha mer av ett äventyr så har vi koordinaterna. Hör av er!

    Nunnornas Dal

    Vi klättrade vidare upp mot nunnornas dal, Curral das Freiras på en väg som plötsligt kändes bred och fin. När vi närmade oss gjorde vi en vänstersväng för att ta oss upp mot en utsiktsplats högt över dalen; Eira do Serrado. Dit är hit de flesta turistturer går. Vägen upp var… inte bred men farbar med plats här och där för möten. Det var bra eftersom vi såg en och annan större turistbuss som tog upp större delen av vägen.

    Madeira 2015

    Nunnornas dal.

    Väl uppe möttes vi av en helt otroligt utsikt över byn långt nedanför. Det var lätt att förstå varför man borde åka hit. Utsikten var minst sagt slående. Vi tog oss upp på en plattform ett par hundra meter från parkeringsplatsen via en uthuggen gångstig längs det rakt ner stupande berget.

    Som ett frimärksmotiv långt nedanför bredde Nunnornas dal ut sig. Hela dalen såg ut som en djup kittel med bergsväggar åt alla håll utom i söder där en smal, just nu uttorkad flod, rann vidare. Allt var förvånansvärt tyst och stilla med ljuden som åstadkoms där nere hördes på nåt sätt väldigt väl. En klart surrealistisk känsla svår att beskriva i ord. Åk hit vetja!

    Efter att förevigat tillfället efter bästa förmåga (och samtidigt loggat en plastburk) tog vi oss ner för berget och genom tunneln in i nunnornas dal, mest för att uppleva känslan nerifrån. Det var trångt på gator och torg så det blev mest en biltur genom samhället innan vi körde ut ur dalen och tog vägen ner mot Funchal igen.

    Cabo Girão

    Madeira 2015

    Utsikt från Cabo Girao mot Funchal.

    Nästa planerade stopp var en känd utsiktsplats med namnet Cabo Girão. Även här en kort klättring med bil innan vi var framme vid en typisk turistfälla. Minst sagt fullt med bussar, kameror, shoppar och människor som trängdes på och i närheten plattformen, hängande nära 600 meter over havet med golv av glas. Visst, utsikten var även här magisk och vi såg tydligt vårt hotell i Funchal men ändå… Ett ”turistfällemått” vi brukar använda är priset på ett toabesök och här var det all in kan man säga.

    Madeira 2015

    Dessa finns det gott om i alla murar på ön

    Vidare västerut

    Efter besöket här tog vi oss ner för berget och styrde vidare västerut längs kusten, förbi Ribieira Brava, Ponta Do Sol, Madalena Do Mar, Calheta och Jardim do Mar. Efter Paúl do mar började vi stigningen uppåt igen och halvvägs upp för berget stannade vi till vid en rastplats och intog vår lunch till minst sagt spektakulär utsikt över berg, by och hav. Tänkas sig, även här fanns en plastburk att logga.

    Madeira 2015

    Lunchplats ovanför Paul Do Mar.

    Efter lunchen tog vi oss vidare västerut över bergen. Vägarna kändes inte lika smala och branta längre, kanske börjar man vänja sig.

    Madeira 2015

    Utsikt norr ut från fyrplatsen Ponta do Pargo.

    Ponta Do Pargo

    Längst i vänster på Madeira återfinns Ponta Do Pargo med sin fyr och ännu en otrolig utsikt över havet med utsikt över både syd och västkust.

    Efter att turistat på platsen insåg vi att det blivit eftermiddag. Vi styrde bilen norrut över bergen mot Porto Moniz och stannade till vi en rastplats högt ovanför byn. Ännu en otroligt vacker vy.

    Madeira 2015

    Porto Moniz från ovan

    Nu var klockan mer mot sen eftermiddag varför det inte var tid för jättemånga fler stopp. Vi tog oss ner till byn och styrde nu öster ut längs den dramatiska nordkusten. Här var vågorna högre och känslan var lite mer ödslig på nåt vis. Kanske bidrog det faktum att solen inte nådde ner riktigt till intrycket.

    Vägen på den här sidan var betydligt snabbare med breda tunnlar längs ner vid havet. Vi var därför snabbt framme vid São Vicente. Efter det styrde vi söderut i bergspasset och tog sedan motorvägen fram till Funchal och hotellet.

    Kvällen tillbringades på hotellet med god mat och dryck samt några onämnbara sällskapsspel som nog får anses som rätt tråkiga ;).

    Allt som allt blev detta en heldag med otroligt många intryck och upplevelser vi kommer leva länge på.



  • Burkletning och stooor slätt på hög nivå

    På sista dagen med hyrbil åker vi till Paul da Serra och jagar plastburk. Får uppleva avstängda vägar men stilla och tyst natur.

    Vår sista dag med bilen hade vi bestämt oss att ta en cachingtur (vi har en massa lösta mystar som måste loggas!) på Paul da Serra, en förhållandevis platt slätt på 1400 m höjd. Den plattaste delen på ön faktiskt. Vi tittade på kartan och konstaterade att det fanns två vägar dit. Den ena mer slingrig än den andra. Vi valde den som såg minst slingrig ut för uppfärden och tänkte oss den slingrigaste för nerfarten.

    Madeira 2015

    På väg uppför berget. Vägen skymtar i bakgrunden.

    Lika lång väg tillbaks

    Efter att ha krupit uppåt bergsväggen ett antal hundra meter och nån mil längs vägen möttes vi av ett staket och resten av vägen var avstängd. Jaha ja, lika lång väg tillbaka… Ytterligare en rastplats med fantastisk utsikt var dock placerad där så vi tog en bensträckare innan nerfarten.

    Madeira 2015

    Utsikt från bergspasset där vi fick vända.

    När vi kom fram till den andra vägen uppför berget konstaterade jag (som hade tid att titta ut genom fönstret på annat än på vägen) att ovanför syntes vägen i flera etage. Brant!!

    Paul Da Serra

    Madeira 2015

    Uppe på Paul da Serra.

    Paul da Serra bjöd på torr, knäpptyst natur i ett landskap som påminde om de vilda westernfilmer man sett med en ”lonesome cowboy” ridande bort i solnedgången på en öde prärie. Inget djurliv finns att tala om direkt. De enda djur vi såg var en och annan murödla, ett par gräshoppor och nån enstaka fågel högt upp i skyn.

    Madeira 2015

    Paul da Serra

    Vi började med finalcachen som låg lite utanför de andra cacherna. Cachingordspråket ”tog stigen tillbaka” passade mycket bra här. Det var nämligen fullt av torra ormbunkar som revs på benen låg cachen längst upp på den enda kulle som fanns inom synhåll (kan man tänka sig…). Höghöjdsträning blev det också med både pulshöjning och andfåddhet! De andra ca 10 cacherna låg på hyfsat slät mark, tack och lov.

    Madeira 2015

    En kort levadavandring hann vi med också.. nåja…

    Efter en välförtjänt lunchpaus i tystnaden började då nerstigningen mot Funchal igen. Vi tänkte lämna bilen redan idag för att slippa tänka på det i morgon bitti. Det mest intressanta var att försöka hitta en bensinmack för att fylla tanken innan återlämnandet.

    Efter en promenad till hotellet framstod liksom en iskall lockande öl som det bästa av det bästa. Åh, nu var det ändå så där extra gott med en kall bira igen!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.