Länkar

Dagsplanering

Här finns planer och länkar dag för dag.

 

13 oktober
Arlanda - London
Avgång 18:35, Ank 20:10
BA 0781 (Brittish Airways)

London - Singapore
Avg 22:30
QF0010 (Qantas)

14 Oktober
Ank Singapore 18:40

 

Singapore - Brisbane
Avg 21:25
QF0052 (Qantas)

 

15 Oktober
Ank Brisbane 06:40

 

Brisbane - Auckland
Avg. 8:10, Ank 14:30

 

Checkin Best Western President Hotell

 

16 Oktober
Bor på Best Western President Hotell
 

17 Oktober
Bor på Best Western President Hotell

 

08:40 - 17:30
Heldagstur "Best of both Worlds"
 

18 Oktober
Utcheckning

 

12:00 Upphämtning av bil Maui - Auckland
 

Biltur till Rotorua
222 km, 2 tim 55min
 

Check in Novohotel Rotorua Lakeside

 

17:30-22:30
Hangimiddag och Maorikonsert

 

19 Oktober
Boende på Novohotel Rotorua Lakeside

 

Ev.
Waitomo Caves
The Hobbiton?

 

20 Oktober
Utcheckning

 

Biltur till Tongariro
180 km, 2tim 20min

 

Checkin Bayview Chateau Tongariro

 

21 Oktober
Utcheckning

 

Biltur till Wellington
328 km 4tim 17 min

 

Checkin Ibis Wellington

 

22 Oktober
Bor på Ibis Wellington

 

Ev
Nationalmuseum?

 

23 Oktober
Utcheckning

 

Färja Interislander till sydön
Avg. Wellington 08:25
Ank. Picton 10:25

 

Bilresa Picton-Nelson
117 km, 1tim, 42min

 

Checkin Grand Mercure Nelson Monaco Apartments

 

24 Oktober
Utcheckning

 

Resa till Fox Glacier
475km, 5tim 50min

 

Checkin Heartland Hotel Fox Glacier

 

25 Oktober
Utcheckning

 

8:50 - 13:00
Glaciärtur med helikopter

 

Bilresa till Wanaka
261km, 3tim 0min

 

Incheckning Te Wanaka Lodge

 

26 Oktober
Utcheckning

 

Bilresa till Queenstown
66km, 0tim 53min

 

Incheckning Kawaru Hotel

 

27 Oktober
Bor på Kawaru Hotel

 

 

28 Oktober
Utcheckning

 

Bilresa till Te Anau
163km, 1tim 58min

 

Incheckning på Kingsgate Hotel Te Anau

 

29 Oktober
Bor på Kingsgate Hotel Te Anau

 

14:00 - 16:00
Te Anau Glowworm Caves

 

30 Oktober
Bor på Kingsgate Hotel Te Anau

 

09:30 - 18:00 (ca)
Milford Sound Nature Cruise

 

31 Oktober
Utcheckning

 

Biltur till Dunedin
290km, 3tim 45min

 

Incheckning Kingsgate Hotel Dunedin

 

1 November
Utcheckning

 

Bilresa till Christchurch
359km, 4tim 51min

 

Incheckning på Heartland Hotel Cotswold

 

2 November
Utcheckning

 

12:00 Lämna bil Maui - Christchurch

 

Christchurch - Sydney
Avg. 14:30, Ank. 15:55
QF0046 (Qantas)

 

Sydney - London
Avg 17:30
QF0001 (Qantas)

 

3 November
Ank London 06:20

 

London - Arlanda
Avg 10:35, Ank 14:10
BA0778 (British Airways)

Hemma ca 17:30

En vårdag i Wellington 

Vi vaknade tidigt i morse och fick se att vi skulle bli bjudna på en riktigt fin vårdag idag. Helt klarblå himmel. Lite kontraster mot i går, vilket innebär att Nya Zeeland fortsätter att vara ett kontrasternas land för oss.

Vi käkade frukost och var sen klara för dagens äventyr. Tanken var att först kolla in färjeterminalen inför i morgon och sen bege sig ut på en promenad i stan. Vi började alltså med att motionera bilen en sväng. Vägarna var osedvanligt tomma för att vara en måndagsmorgon, men något svagt i bakhuvudet låg ett minne om att det kanske var en ledig dag idag. Och nyss kollade vi upp att det faktiskt var så. Nya Zeeland firar Labour day den fjärde måndagen i oktober.

När vi rekat vägen och sett till att allt var ok tankades den och parkerades igen. Kändes bra att ha allt klart inför skuttet över sundet imorgon bitti.


Vyn från hamnen över stadsvyn.

Vädret var strålande och vi började gå efter kajen. Vatten känns som en viktig del av Wellington och staden visade upp sin bästa härifrån tyckte vi. Vi njöt av vädret och tyckte det var helt ok med semester.


Jodå, det fanns burkar här med.

En av de mål vi hade i dag var Nya Zeelands nationalmuseum, Te Papa Tongarewa. Det är ett av världens största nationalmuseum och kändes lockande nog. Vi spenderade ett antal timmar i detta fina museum och alla dess olika utställningar. Det var ett modernt och levande museum som lockade till nyfikenhet och varvade fakta med saker att göra, framför allt för barn.


Te Papa Tongarewa. Här spenderade vi några trevliga timmar.

Nöjda och glada gick vi ut i eftermiddagen som nu bjöd på mindre vårlikt väder. Otroligt vad bortavaron av solen kan göra så här års. Men inte stoppade det oss. Vi vandrade vidare, intog en enkel lunch och följde den väg guideboken föreslagit. Sent på eftermiddagen var vi åter framme vid hotellet. En alltigenom trevlig dag som nu i princip avslutar vår vistelse på Nordön. I morgon går resan vidare söderut mot nya äventyr.


Civic square. På höger sida syns stadsbiblioteket.

Posted by Lasse Monday, October 22, 2012 7:05:00 AM Categories: Burkletning Wellington

Var tog bergen vägen… 

När vi vaknade i morse trodde jag att vi skulle kunna ligga kvar i sängen och njuta av de snöklädda bergen. Ack, vad jag bedrog mig! Regnet fullkomligt öste ner och dimman låg så tät att man knappt såg bilen på parkeringen utanför fönstret. Nåja, idag är en resdag.

Igår åt vi middag på en enklare restaurang nedanför hotellet, på hotellrestaurangen krävdes fina skor och snygga kläder. Precis som alla Jaguarägare (på parkeringen vid hotellet räknade vi till 11 jaguarbilar!) med respektive hade, vi däremot kände oss inte riktigt hemma just där. Efter middagen spelade vi en omgång biljard, det kändes att det var länge sedan. Spelet höll på en god stund innan alla bollar hamnat där de skulle.

Idag for vidare söderut mot Wellington. Resan gick på ordentligt kringelikrokiga vägar, uppför höga berg och nerför på andra sidan. Hur korna och fåren kan beta på de branta bergssidorna är märkligt och beundransvärt.


Ständigt detta landskap. Branta kullar med betande boskap.

Vi stannade till och åt lunch på McDonalds i Bulls. Man kunde få sig en lammburgare om man ville men vi höll oss till Big Mac.


På jakt efter en riktigt gammal burk. Var kan den vara?.

Ett mål för dagen var att besöka den cacheburk som blev utlagd först utanför USA:s gränser, Geocache by Kevin, GC46, utlagd i maj 2000, då geocachandet fortfarande var i sin linda kan man säga. Den är idag den femte ännu äldsta aktiva geocache om man få tro olika listor (fjärde om man bortser från virtuella). Vi lyckades hitta burken och logga den efter nån kilometers promenad i Wainuiomata naturreservat. I Wainuiomata var det alldeles tyst, trots att Wellington ligger alldeles nära. Det enda som hördes var alla fåglar som fått vårfnatt och forsen som brusade.  Mäktigt! Naturen fortsätter imponera, de jättelika ormbunkarna med sina krullar i ändarna och Tui-fågeln med alla sina läten är mina favoriter än så länge.


Ormbunkarna, som växer likt träd, är ett minne att ta med sig.

 

Posted by Maria Sunday, October 21, 2012 9:21:00 PM Categories: Burkletning Natur Tongariro Wellington

Mäktig natur 

Idag var det dags att fortsätta färden söderut. Innan vi lämnade Rotorua gick vi dock en kort prommis för att leta burk och kika på marknaden som hölls idag. Marknaden var på många sätt lik en svensk marknad. Samma typ av tröjor och krims-krams som man återfinner på vilken marknad som helst hemma. Möjligen såg man fler bord med vad som mest liknade loppmarknader i miniformat. För övrigt var det mesta sig likt som sagt var.

Efter det var det dags att fara vidare. Vi hade en relativt kort resa idag varför det fanns gott om tid att stanna till längst vägen. Vårt första stopp gjorde vi i Taupo, ett samhälle vid den norra stranden av Lake Taupo. Utsikten över sjön var inte fel och bergen tornade upp från alla håll. Lite känsla av det vi varit beredda på att se på Nya Zeeland började smyga sig på allt mer.


Utsikt från strandpromenaden i Taupo. Gillar pictrogramen i det här landet.

Vi for vidare söderut och stannade till vid en rastplats för att käka lite lunch. Utsikten härifrån är svår att förmedla på kort men det var en av de bästa utsikter vi ätit lunch i hittills. Kanske blir det fler och ännu bättre inom kort.


En skaplig utsikt att käka lunch i.

Färden gick sedan vidare söder och uppåt in i Tongariro national park. Vi stannade till och gick på burkjakt. Skogen såg rätt mycket ut som hemma fast en del träd var rätt mycket större kan man säga. Att få en blick av naturen här var en sannerligen en intressant upplevelse. När vi fortsatte med bilen efter promenaden kunde man t.ex. se att det kom rök ur en av de snötäckta vulkanerna och sånt ser man ju inte så ofta hemma precis.


Riktigt så stora talliknande träd har vi nog inte hemma.

Väl framme vid hotellet, som enligt GPS:en ligger på drygt 1100 meters höjd kunde vi konstatera att vi återigen fått ett hörnrum med rätt fin utsikt över området och alla omgivande bergsmassiv. Nya Zeeland har hittills visat upp enbart trevliga sidor måste man ändå säga.


Utsikten från fönstret i rummet dög.

 

Posted by Lasse Saturday, October 20, 2012 9:38:00 AM Categories: Rotorua Tongariro

Kontraster 

Något jag funderat på sedan vi kom hit till Nya Zeeland är alla kontraster man möter, människorna, kulturen, husen, naturen, ja allt! I skogen växer enorma ormbunkar och så ”vanliga” ekar, Maorikulturen och de engelska influenserna, man möter människor klädda i badtofflor, korta shorts och linne samtidigt som någon med täckjacka mössa och halsduk (eller med dunjacka och badtofflor…), bredvid ett ultramodernt höghus står ett gammalt hus närmast likt en katolsk kyrka med mosaikfönster och allt. Det är häftigt att allt samsas så bra!

När vi efter en frukost på hotellrummet packat in oss i bilen och kört iväg måste jag säga att det känns bättre att sitta bredvid idag än igår. Börjar nog sätta sig lite det där med att åka på fel sida av vägen!

Hobbiton, vi har varit där. 

Idag åkte vi till The Hobbiton för att känna för en stund hur det är att vara Hob. Vilka fantastiska mästerverk de små hobbithusen är! Bilbo Baggers hus låg längst upp i en kulle med en stor ek ovanpå. Eken är konstgjord med massor av löv och allt eftersom den ständigt skulle vara grön. Bara eken kostade 1 miljon dollar att göra så nog kan man förstå att det är en ganska påkostad produktion, Trilogin om Härskarringen! De löv som blåst ner från eken var ok att ta med som minne och nog hamnade ett i fickan allt. En härlig guide som berättade massor av små anekdoter om inspelningen av filmen gjorde resan till The Hobbiton kanon!


På toppen bor Bilbo. Eken ovanför är en konstgjord historia som gick loss på en miljon dollar.

Efter Hobbiton bestämde vi oss för att ta en tur söderut från Rotorua och hamnade då på Waiotapu Thermal Wonderland. Waiotapu är ett område med mycket geotermisk aktivitet, det pyser och bubblar vart man än går. Vi följde den utstakade stigen runt och fick då bland annat se svavelosande små sjöar, kokande råolja, vattenfall i grönt och vitt, en stor knallgrön kratersjö som uppstod efter ett vulkanutbrott för 700 år sedan. Ännu en spännande och färgrik naturupplevelse!

Wai-O-Tapu Wonderland. 

Efter denna dag full av intryck köpte vi med oss var sin pan pizza från Pizza Hut och åt på rummet.

Posted by Maria Friday, October 19, 2012 9:33:00 AM Categories: Rotorua

På vänster sida.. 

Efter vår heldagstur var återvände vi igår trötta och nöjda till hotellet. Jag tror då att tornet fortsatte att spela oss ett spratt på nåt vis, för efter lite funderande bestämde vi oss att slå på stort och avsluta vår Aucklandsdel av semestern på en restaurang med vad som torde vara stans bästa utsikt. ”The Orbit” ligger på våningen över observationsdäcket i Sky Tower och där sitter man vid fönsterbord med golv som roterar, vilket gör att man hinner med alla 360 grader av stadsutsikt på en timme. Så efter en kvällsdrink i baren två trappor under ”The orbit” intogs en superb tre-rättersmiddag som vi nog kommer minnas en stund. En perfekt avslutning på vårt Aucklandsäventyr får man väl säga.

 


En skaplig utsikt till god middag.

Idag var det så dags att hämta bilen som skulle ta oss vidare söderut. En dag som vi sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Att bege sig ut på gatorna, körande på fel sida av vägen var väl inget någon av oss sett fram emot kanske, men hur svårt kan det vara? Vi hade sett massor av folk vid det här laget som körde på vänster sida, helt utan problem.

 

Efter att gått den korta vägen och inväntat medan de löste lite strul med vår bokning så var det dags att ge sig ut i trafiken. Vi hade laddat innan genom att förse vår GPS med körinstruktioner men som vanligt när det är lite halvstressigt så ville den inte hitta några satelliter och det var först när vi var halvvägs ute ur stan innan den plötsligt vänligt och bestämd började tala och ge oss riktiga instruktioner. Tur att man har hyggligt lokalsinne, eftersom vi nog kört helt rätt hela tiden.


Aucklandbor korsar gatan när det blev grönt. Från alla håll kom man.
Praktiskt när alla ljus i korsningen är röda samtidigt.

Att ge sig ut i trafiken var minnesvärt tyckte jag nog. De omedelbara svårigheterna var väl främst att vindrutetorkarna gärna gick igång när jag skulle blinka och att jag hade svårt att få grepp på var bilen befann sig i körbanan. Maria tyckte hela tiden att jag var på väg av vägen åt vänster (kanske låg det något i det också). Att jag sen missat hur automatväxeln fungerade var väl en annan sak som gjorde det onödigt komplicerat kanske.
Efter att fått in en någorlunda snits på saker och ting kunde man börja njuta lite av omgivningarna också. Kulligt och grönt var intrycket när vi for ner mot Rotorua. Vägarna var fina men 100 som fartbegränsning kändes nog bitvis väl fort tyckte vi. Fast vi har ju inte bråttom precis å andra sidan.
Vi anlände till hotellet med några timmar tillgodo inför kvällens arrangemang och han gå en runda i stan för att handla lite frukost. Intrycket av Rotorua var att detta var en sommarstad gjord för turister och att den ännu låg i dvala. Många stängda affärer och det kändes allmänt överdimensionerat med tanke på hur många som rörde sig ute just idag. Men om ett par månader kanske…


Del av Powhirihälsning. De stirrande ögonen är en del av den.

På kvällen hade vi ett bokat arrangemang som bestod av en kulturkväll med Maori-tema. Där Tamaki village ligger har det förr legat en Maoriby och vi fick uppleva en kväll med Maori-kultur som innefattade alltifrån hur man välkomnade gäster med ”powhiri”, lärdomar kring olika hantverk, dans, matlagning i kokgropar och god middag. Allt som allt en trevlig kväll, även om vi inte fattat hur svalt det var på kvällarna här i Rotorua.


Underhållning med dans.

Mycket nöjda med dagens äventyr kunde vi sedan somna ovaggade denna kväll.

Posted by Lasse Thursday, October 18, 2012 9:41:00 AM Categories: Auckland Guideturer Rotorua

Ständigt detta torn... 

Måste börja med gårdagens middag som intogs på en kinarestaurang som tjejen i receptionen rekommenderat. Den hette BBQKing (bara ett sånt namn på ett kinahak kändes lite udda…) och hade åtminstone 150 numrerade rätter (utan överdrift!) att välja mellan och alla var dubbelt så stora som tallriken de serverades på! Mätta blev vi och gott var det.

Idag ringde klockan vid 07.00 eftersom vi skulle ut på heldagstur ”Best of two Worlds” med ”Bush and Beach”. Under förmiddagen kördes vi på klassisk guidetur runt i Auckland. Auckland har tidigare varit uppdelat i fem stadsdelar med eget bestämmande. I november 2010 slogs de fem ihop till en storstad, trots medborgarnas uppenbara missnöje, på grund av ekonomiska skäl. Det kostar ju mindre med en administration.
Turen tog oss först runt i Auckland City och sedan vidare ut i utkanterna. En del platser hade vi redan sett igår men andra var nya, som Mission Bay till exempel. Det var där de första Maorierna landsteg för ca 1200 år sedan. Färden gick sen vidare till Davenport, en finare del av Aukland, på andra sidan den stora bron som det för övrigt både klättras på och hoppas Bungy Jump ifrån (vem som nu skulle få för sig nåt sånt…). Trots att Davenport var den finaste av stadsdelarna fick huspriserna oss inte att höja ögonbrynen, vilket kanske i och för sig säger mer om Stockholm än om Auckland. Guiden Dawn tog oss till toppen av vulkanen Mt. Victoria (Auckland ligger ju på mängder av utbrunna eller vilande vulkaner) med vidunderlig utsikt över Auckland City med omnejd.


Davenport, från Mt Victoria

Eftermiddagen gick mer i naturens tecken. Vi bytte guide till Tony, en entusiastisk man som var född i Australien men bott på Nya Zeeland i 16 år. Han tog oss norröver och upp i bergen/vulkanerna.


Dessa ormbunkar växer till 30 meter höga trädliknande växter. De spiralformade nya bladen har viktig symbolik för nytt liv i Maorikulturen och återfinns i deras bilder.

Efter 40 minuters resa med bil finns inga spår av storstad kvar, endast regnskog, hissnande vattenfall och svarta lavastränder. Vi besökte The Waitakere Rangers Regional Park och startade vid Arataki Centre. Där fanns en del maoriskulpurer och information om regnskogen och djuren på Nya Zeeland samt naturligtvis, vidunderlig utsikt!


Från Arataki visitors center, det är svårt att göra utsikten rättvisa

Under eftermiddagen hann vi med att se häftiga Koru, ormbunkar i storleken 10-15 meter, ett fantastiskt vattenfall, Pohutukawa, julgransträd (som inte är granar utan gigantiska lövträd som blommar med röda trådliknande blommor vid juletid) och fina Manuka Flowers dessutom både hörde och såg vi Tui, en fågel som lät som en orgelpipa ibland och visslade ibland, fantastiskt!


Subtropisk regnskog

Vi stannade även till och gick till en alldeles svart sandstrand. Samma strand som var med i filmen ”Pianot” om någon eventuellt av er sett den. Den svarta sanden består av små magnetiska lavakorn.

 


Stranden vid Karekare, nån som känner igen den?

Och så var det där med tornet, det är ju ändå 328 meter högt! Om ni tittar på bilderna kan ni se att tornet syns både från Mt. Victoria och Arataki Centre. Det skiljer flera mil mellan punkterna där bilderna är tagna. Tornet har även kommit med på många av gårdagens bilder, Sky Tower är liksom alltid i vägen… :)
 

Posted by Maria Wednesday, October 17, 2012 1:23:00 PM Categories: Auckland Guideturer

På egen hand i Auckland 

Att äntligen vika ut benen på riktigt efter vad som blev runt 40 timmar på väg kändes ju inte helt fel. Igår, på eftermiddagen landade vi för sista gången på ett tag. Så här efteråt har minnena av flygplan och flygplatser mest flutit ihop till en ett enda töcken. Fast ändå… det fanns nog en viss poäng i att göra alla 17000 km på en gång. Att säga att vi var superpigga igår när vi satt och intog vår middag var nog att överdriva en smula (så fort det blev lite stilla ville ögonen bara stängas och servitrisen blev nog lite besviken på att middagen blev så kort), men det kändes ändå som vi på nåt sätt hamnat i hygglig fas med tidsskillnaden. Under själva resan befann man sig till slut mest i ett limbo, utan dag och natt vilket hjälpte till att anpassa sig helt enkelt.

Efter att avslutat resan som vi påbörjade den, i buss, kunde vi, efter ha gått de sista 150 metrarna, konstaterat att hotellet som valt ut oss hade ett helt ok läge, mitt i centrala Auckland. Vi hade antagligen lite tur och fick ett fint rum på trettonde våningen med utsikt över en av de mer spektakulära blickpunkterna här; södra hemisfärens högsta byggnad, The Sky Tower.


The Sky Tower, tagen nedanför vårt hotell

Idag vaknade vi till en ny och spännande dag i en ny stad. Det var en rätt märklig känsla ändå. Det skulle kunna vara som vilken Europeisk stad som helst när man ser den. Allt ser ut som hemma mer eller mindre. Lite märkliga träd och växter möjligen, även om de är blandade med sånt som man förväntas hitta hemma.

Vi beslöt att börja vår prommis med ett besök på Sky Tower. En klassisk turistfälla med välordnat flyt och tydliga pilar som berättar var man ska gå, hur mycket fantastiskt man ska få se och kanske framför allt, var man ska betala någonstans. Att se Auckland uppifrån var ändå en upplevelse. Runt staden såg man de kullar som en gång i tiden var vulkaner och på den grund staden vilar. Intrycket var väl att staden är vidsträckt men att de centrala delarna med de höga husen innefattar en rätt liten yta.  Vi spanade dessutom samtidigt ut ett par platser vi skulle vilja se mer av.
 


Utsikten duger

Att Nya Zeeland är grogrund för en del äventyrligare aktiviteter visste vi ju i och för sig redan, men här kunde man verkligen se det på riktigt. Här har man chansen att glida ner längs uppspända vajrar, 200 meter rätt ner mot marken i 85 km i timmen. Att det var ett nöje som lockade folk var uppenbart eftersom det ständigt dök upp nya hoppare som kastade sig utför. Tyvärr såg det ut att vara fullbokat för dagen (eller hur..) så det blev hissen ner för vår del istället.
 


Sky diving. Vårt hotell är huset med den blå skylten. Vi bor näst högst upp till höger.

Efter att sett oss mätta på utsikten begav vi oss först ner till hamnen. Mycket båtar i farten och man kunde även se att det arbetades för fullt inför en Triathlontävling som ska hållas nästa helg.

Därefter tog vi oss upp mot universitetsområdet och parkerna.  Den första lilla park vi stötte på var Albert Park och här fick man verkligen känsla av att det var vår, till skillnad mot hemma.  Folk som hade picnic, eller bara pratade i solskenet. Vi tog oss sedan vidare på kringelkrokar ner mot Auckland Domain.
 


Vinterträdgården. Maria sparar i guideboken.

Detta var en vacker park där vi gick runt en stund innan vi stannade till i vinterträdgården (oj, vad mycket blommor av all de slag de fanns här) och en fika på det närliggande caféet, innan det var dags att bege sig tillbaks mot hotellet. Tillbaks genom parken valde vi en vacker promenadväg genom parken (”The lovers path”) där allt ljud från staden runt omkring nästan helt försvann.
 


The Lovers path

Intrycket så långt av Auckland är att den i stort påminner om vilken som helst större stad vi varit i och att vi kanske inte ännu insett hur långt borta vi egentligen är.

Burkletning då, undrar ni kanske? Jo, det blev väl ett par sådana också längs vägen…

 

Posted by Lasse Tuesday, October 16, 2012 10:47:00 AM Categories: Auckland

Burkletning pa Changi flygplats 

Nu ar vi pa Singapore flygplats och har lyckats klara av semesterns forsta misslyckade burkletning. Vi fick tips om att det skulle finnas en cache inne i transithallen pa terminal 3. Det gick ju inte att motsta, Sarskilt som vi skulle fa se en fin fjarilstradgard pa samma gang. Tyvarr var det dock morkt har sa vi missade de flesta fjarlilarna. Burken fann vi inte heller, trots lysande spoilerbild. Fast anda skont att fa stracka pa benen innan de tva aterstaende hoppen till Auckland tar vid. 

Posted by Lasse Sunday, October 14, 2012 1:31:00 PM

Äventyret kan börja! 

Sådärja, packat och klart, resväskorna är klara och står i hallen och väntar. Om en halvtimme påbörjar vi den långa resan mot Nya Zeeland. Vi kommer vara framme om ungefär två dygn. Då lär vi inte vara alltför pigga och alerta! Vi har laddat upp med böcker, ljudböcker och korsord. I nödfall kan jag ju alltid ta ner datorn och roa mig med att författa lite text (till handledarutbildningen) som ska vara inlämnade straxt efter vi kommer hem igen.

Som sagt, nu kan äventyret börja!!

Posted by Maria Saturday, October 13, 2012 1:49:00 PM

Påbörjad packning 

I helgen avslutades renoveringen av dotterns båda rum och vi kunde röja och återta renoveringsplatsen och göra om den till vårt hem igen. Det betydde att det nu fanns tid att ägna sig åt resan igen. "Redan?", sägen ni kanske. Men fakum är att i dag plockades de första kläderna fram inför resan. De som känner oss vet att det är riktigt, riktigt tidigt. Kanske är det att det är så mycket olika kläder man känner kan behövas som åstadkom den här drastiska åtgärden men jag tror att det var att de som plockades fram behövde vaxas som gjorde det. Efter att kläderna varit ute under en heldag under en av förra vinterns absolut värsta och blötaste dagar så behövde de verkligen en omgång. Det var första gången jag gjorde det och det skulle visa sig långt enklare än jag trodde. Som vanligt ställer man sig frågan, varför inte tidigare?


Många sidor på en jacka


Nu återstår bara en rejäl storhandling så barnen och mormor har nåt att äta och en avslutande ombesiktning av bilen, sen kan vi nog ägna resan större engagemang. Men det känns ändå under den typ av kontroll vi är vana att ha. Och vi har ju redan börjat plocka fram packning ju :). Knappt fem dygn kvar ju..gott om tid.

Posted by Lasse Monday, October 8, 2012 9:39:00 PM Categories: Planering
Page 2 of 3 << < 1 2 3 > >>